Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dyr bantning för landstinget

GÄVLE
Bantningen av Bollnäs akutsjukhus har ännu inte gett de förväntade besparingarna. Personalen är kvar trots att verksamheten dragits ned.

Annons
Det är en förklaring till att landstinget i Gävleborg prognostiserar ett underskott på 131 miljoner kronor i år.
- Vi var för optimistiska när vi trodde att att vi skulle ta hem hela kostnadssänkningen i strukturbeslutet i år, säger Lars Gustafsson, tillförordnad landstingsdirektör.

Dystra ledningsminer
Det var mungiporna ned hos landstingsledningen när den i går presenterade landstingets delårsbokslut per den sista augusti. Trots de påbud om åtstramning som gick ut i juni har sjukhusförvaltningarna fortsatt spendera pengar de inte har.
Sjukvården som helhet ser ut att hamna på minus 250 miljoner kronor. Tack vare vissa plusposter, bland annat värdestegringen på landstingets aktier, blir underskottet för landstinget som helhet inte fullt så stort. Jämfört med budget handlar det dock om en resultatförsämring på ansenliga 243 miljoner kronor.
Bollnäs sjukhus står för mer än hälften av sjukvårdens minus. Förklaringen är att sjukhuset inte sänkt kostnaderna i enlighet med fjolårets strukturella beslut att avveckla akutkirurgin, ett beslut som sammanlagt skulle ge besparingar på 230 miljoner kronor.
Fortfarande återstår att genomföra de nödvändiga personalneddragningarna.
- Processen har tagit längre tid än vi trodde, säger Lars Gustafsson.

Bollnäs på rätt väg
Bemanningsfrågorna är dock på väg att lösas och inför nästa år kommer Bollnäs sjukhus att vara nere på den rätta kostnadsnivån, bedömer han.
- Bollnäs levererar det de ska. Värre är det med de andra sjukhusen. Det är där huvudproblemen ligger, säger Lars Gustafsson.
Sjukhusen i Gävle och Hudiksvall fortsätter att låta kostnaderna öka mer än intäkterna och har heller inte angett någon väg ut ur den onda spiralen. Som GD tidigare berättat fattas drygt 200 miljoner kronor i sjukhusens verksamheter inför nästa år.
- Det som inte görs i form av kostnadsanpassningar i år måste göras nästa år, säger Lars Gustafsson.

Måste anpassa sig
Finanslandstingsrådet Ingrid Liljegrääs, s, var inte särskilt talför vid gårdagens presskonferens. Hon konstaterade att resultatet för landstinget inte ser ut att bli det förväntade men hade inte mycket tillägga.
- Vad tycker du att jag ska säga? frågade hon retoriskt.
Landstinget har inget annat att göra än anpassa sig efter den ekonomiska situation som råder, menar hon. Skatteintäkterna ökar inte i sådan takt att det räcker för att finansiera all den sjukvård som bedrivs i dag.
Hur sjukhusen ska komma i ekonomisk balans blir en fråga som landstingsstyrelsen och förvaltningsledningarna får diskutera. Nya strukturbeslut är dock inte att vänta. Inte heller är skattehöjning aktuell.
- Vi har redan ett högt skattetryck i länet, anser Ingrid Liljegrääs.

BJÖRN HANÉRUS