Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Edsvik ska inte springa Hälsinglands ärenden utan lobba för Gävles bästa

Annons

Barbro Holmberg och Kent Johansson vill ha lobbying i regionfrågan. Det är väl en bön som Jörgen Edsvik inte bör vara sen att hörsamma.

Vid en hearing på Civildepartementet i torsdags inte bara upprepade de detta, som toppade nyhetsartikeln i ämnet i GD i torsdags 1/10, de närmast underströk och betonade det. Samma sak vad gäller deras svar i GD-artikeln på frågan om hur regiongränserna kommer att dras: "det är väldigt mycket upp till kommun- och landstingspolitikerna vart man vill gå".

Så har det låtit också vid alla andra tidigare försök att skapa större regioner än dagens län och landsting. Så har det också alltid stupat. Kommun- och landstingsfolk har haft det gemensamt att de ser det tämligen självklara behovet av större regioner. Föga överraskande har de dock varit kraftigt oöverens om hur sådana geografiskt ska bildas.

Men denna gång har den ansvarige ministern, Ardalan Shekarabi, kungjort att regeringen kommer att genomdriva en regionreform. Blir inte landstings- och kommunpolitikerna i Sverige överens om hur gränserna ska dras, så sätter sig regeringen med karta och penna och gör det själv. Dessa verktyg bör nog införskaffas på departementet i god tid.

I ännu godare tid måste således Gävles politiker vara ute denna gång. För nu är det ju på allvar. Nu finns chansen att Gävle med omnejd (= Gästrikland) kan frigöra sig från fängelset Norrland och komma med i en Östra Svealandsregion, som blir den region som ligger allra närmast Stockholmsregionen.

Vad är då lobbying? Svenska politiker på lägre nivåer har kanske bara diffusa begrepp om detta.

Region Gävleborgs förflugna idé om att öppna ett "lobbyingkontor" i Stockholm är trippelfel.

För det första är bara signalen fel att Gävle(borg) ligger så pass långt från Stockholm att man behöver ett kontor i staden för att hinna i tid till möten på departement. Från Gävle tar det 1 timme och 24 minuter till Stockholm med tåg.

Region Gävleborg kan alltså öppna ett kontor i Gävle och dagpendla till regeringskansliet för en billigare penning än kontorshyran på 60 000 kr/mån på Vasagatan, nämligen noll kronor, eftersom man redan har ett kontor i Gävle, en hel kontorsbyggnad till och med.

För det andra är inte lobbying enbart att skicka formella delegationer till en civilminister och två indelningskommissionärer. Det kan man liksom inte sysselsätta sig med 8 timmar om dagen, 20 dagar i månaden. Dessutom lär de ministeruppvaktare som länet skickar rimligen bestå av regionens högsta politiker och tjänstemän, som ju har sin arbetsplats i länet och ändå måste resa.

Lobbying kan vara betydligt mer effektiv om den sker informellt. Jörgen Edsvik kan bjuda hem civilministern på middag, eller fd Gävleborgshövdingen. Vik C-ledaren Anders W Jonsson samma sak med partikollegan Kent Johansson. För att inte tala om vad Gävles riksdagsledamöter kan göra i sina korridorer när de möter ett lobbyingsbart objekt.

För det tredje, och viktigaste: Gästriklands politiker – på alla nivåer – ska varken delta i eller medverka till lobbying i regionfrågan för länets del. Snarare aktivt motverka sådan!

Gävles politiker, i kommunen, i landstinget och i riksdagen ska lobba för Gävles bästa. Den samverkan som kan ske är med övriga gästrikekommuner.

Att lobba gemensamt med alla kommuner i länet för att länet som helhet ska kunna knytas söderut kan vara ett förödande misstag som spolierar en ambition från Gävle att bli en del av Svealand i stället för att associeras med Sollefteå och Gällivare.

Gävleborg med dagens länsgränser in extenso har inte en chans att komma med i samma region som Uppsala. Det är helt orealistiskt att regeringen skulle dra gränsen för en Uppsalabaserad region så långt norrut.

I norra Hälsingland är det många som inte heller vill vara med i en "Östra Svealandregion". Norrlandsidentifikationen är otvetydig i Hälsingland. Men detta obeaktat finns det framför allt i de södra hälsingekommunerna ett hopp om att komma med som sista vagnen på tåget söderut.

Situationen kräver mod av Gävles politiker. De har i sina länsförbund knutit vänskapsband med politiker i länet. Gävlepolitikerna, ihop med övriga gästrikepolitiker, måste nu tydligt deklarera att man nu kommer att bedriva lobbying i egen sak, utan hänsyn till vad hälsingekommunerna vill.

Detta riskerar att kosta en personlig vänskap eller två.

Men Gävleborna har inte valt sina politiker för att vara bästisar med diverse andra kommunpolitiker. De har valt sina politiker för att arbeta för Gävles bästa, och i ett politiskt uppdrag ligger att osentimentalt kunna bryta gamla lojaliteter om vitala intressen för den egna kommunen står på spel.

LÄS ÄVEN:

Gävle är ingen Norrlandsport

Gävle spårlöst försvunnet

Här är bevisen för att Gävle inte ligger i Norrland

Harnäsbor norrlänningar, Skutskärsbor storsvenskar?

Gävles Norrlandsvisit en historisk parentes

Annons