Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äldreassistent nya framtidsyrket

/

Äldreassistent är namnet på den yrkesgrupp som ska ta hand om våra äldre i framtiden.
Rätt utbildning och tydliga kompetenskrav ska locka fler till yrket, hoppas regeringens utredare.

Annons

Siffror visar att tre av tio anställda inom äldreomsorgen förra året saknade omvårdnadsutbildning. Det är bättre än tidigare, men fortfarande alldeles för många med tanke på att personalen i äldreomsorgen är Sveriges största yrkeskår med nästan 200 000 anställda, konstaterar äldreomsorgsminister Maria Larsson (kd).
– För en del har äldreomsorgen blivit ett genomgångsyrke där man tycker sig sakna utvecklingsmöjligheter, säger hon.

Utredaren Gösta Jedberger föreslår att en ny yrkeskår inrättas med utbildnings- och kompetenskrav som blir enhetliga för hela landet.
Yrkeskraven omfattar elva områden som rör allt från inställning, lagar och regler, kost, omsorg och sjukvård.
– Den första handlar om värdegrund, värderingsförmåga och förhållningssätt. Något som dagens äldreomsorg ofta får kritik för att den inte klarar, säger Gösta Jedberger.
Äldreomsorgspersonalen förväntas också ha kompetens när det gäller det normala åldrande och åldrandets sjukdom.
– Ofta utgår vi från sjukdomar. Men det finns också ett naturligt åldrande och det är viktigt att ha kunskap och förmåga att förstå åldrandet.
För att få behörighet att jobba i äldreomsorgen ska det krävas en treårig gymnasieutbildning med inriktning på arbete med äldre och vidareutbildning för dem som redan jobbar i äldreomsorgen. Personal som inte uppfyller kompetenskraven ska efter 2015 inte längre få arbeta självständigt.

Kraven på kompetens får stöd av Kommunals ordförande Ylva Thörn. Men hon är inte särskilt förtjust i titeln äldreassistent, och Gösta Jedberger medger att de fått en hel del kritik för namnet.
– Kom gärna med ett bättre förslag, uppmanar han.
Kostnaderna för att genomföra de nya yrkeskraven beräknas till 700 miljoner kronor per år under de första fem åren och därefter 400 miljoner kronor, varav staten förslås stå för tre fjärdedelar av kostnaderna.
Förslaget om lagstiftade kompetenskrav möter inte helt oväntat motstånd från Sveriges Kommuner och Landsting som slår fast att de kommunala arbetsgivarna behöver kunna vara flexibla när det gäller personalens kompetens.

Mer läsning

Annons