Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Företagen nobbar joderat salt

/
  • Gör du en smörgås med smör och pålägg från de stora livsmedelsföretagen får du sannolikt i dig mycket lite jod. Foto: Fazer.

Nyligen larmade svenska forskare om att jodbrist kan återvända som folkhälsoproblem i Sverige. Testfaktas granskning visar att de flesta stora svenska livsmedelsföretag inte använder salt som är berikat med jod.

Annons

Forskare gick nyligen ut och varnade för att den ökande trenden med flingsalt kan leda till jodbrist hos svenskarna. Men även om fler konsumenter börjar välja joderat salt är det inte säkert att det räcker. Det salt vi strör på själva utgör nämligen bara 20 procent av saltet vi får i oss – resten kommer från färdiga produkter och halvfabrikat eller från restauranger och storkök.

För att ta reda på vilket salt som används mest inom livsmedelsindustrin skickade Testfakta ut en enkätundersökning till ett antal stora matproducenter och restaurangkedjor. Drygt tre fjärdedelar av de tillfrågade företagen svarar att de inte använder joderat salt alls i sina produkter. Övriga använder både joderat och icke joderat salt i olika grad.

– Det bekräftar bara den oro vi känner. Att en mycket stor del av det salt vi får i oss inte är berikat med jod, säger överläkare Helena Filipsson Nyström vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, en av forskarna bakom jod-larmet.

I många delar av världen är jodbrist ett stort folkhälsoproblem som inte bara leder till sjukdomen struma utan även har effekter på hjärnans utveckling hos barn och unga.

– Gravida och ammande kvinnor är en extra känslig grupp eftersom jodbrist kan leda till allvarliga skador på fostret eller det ammande barnet, säger Helena Filipsson Nyström.

I Sverige har vi haft ett joderingsprogram av bordsalt sedan 1936, men Helena Filipsson Nyström är rädd för att kunskapen om det livsnödvändiga grundämnet jod håller på att gå förlorad. En undersökning bland tusen skolbarn visar jodhalten håller på att sjunka under Världshälsoorganisationens, WHO, gränsvärden och att bara ett av tio skolkök använder jodberikat salt i matlagningen. Testfaktas granskning tyder alltså på att industrin inte är mycket bättre.

– Hos livsmedelsföretagen och storköken kan det handla om rena produktionstekniska eller kostnadsmässiga orsaker eftersom joderat salt är dyrare och svårare att använda då det lätt klumpar sig, säger hon.

Helena Filipsson Nyström anser nu att Livsmedelsverket bör gå ut brett mot branschen med information och rekommendationer – på samma sätt som man gjort för att få ner salthalten olika livsmedel. Hon ser ingen anledning till att industrin använder salt som inte är berikat med jod.

– Med tanke på att målet är att halvera saltintaget hos svenskarna är risken att vi skulle få i oss för mycket jod mycket liten. Jag tycker att företagen ska sträva efter att använda så hög andel jodberikat salt som möjligt, säger hon.

Efter larmet om att svenska elever inte får i sig tillräckligt med jod via skolmaten håller Livsmedelsverket nu på att ta fram nya och tydligare rekommendationer till skolköken.

Jod-frågan har även diskuterats vid myndighetens möten med livsmedelsindustrin, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist vid rådgivningsenheten på Livsmedelsverket. Och hon blir inte särskilt förvånad över svaren i Testfaktas undersökning.

– Det är jättetråkigt att höra, men vi befarade att det nog såg ut på det här sättet. Företagen säger själva att en anledning är att joderat salt är dyrare. Men eftersom det är frivilligt kan vi inte kräva att de använder berikat salt, säger hon.

Att medvetenheten om jod inte verkar särskilt stor bland företagen framgår dock av enkätsvaren i Testfaktas undersökning. De enda två företag som nämner något om jod ur hälsosynpunkt är Sodexo som levererar mat till lunchrestauranger och sjukhus samt Procordia som bland annat äger varumärken Felix, Önos och Grandiosa.

– Att använda salt med tillsatt jod är viktigt för folkhälsan eftersom brist på jod kan leda till förstoring av sköldkörteln. Vi väljer att använda joderat salt trots att det innebär en merkostnad för oss, säger Cecilia Sjöholm, kommunikationschef på Procordia.

Att i dagsläget införa obligatorisk användning av berikat salt för industrin är inte aktuellt, enligt Livsmedelsverket. Men skulle svenskarnas jodnivåer sjunka ännu mer får man börja titta på den möjligheten och andra lösningar, menar Åsa Brugård Konde. I Danmark används till exempel alltid joderat salt i bröd.

– Men då missar man personer som inte äter bröd. Att jodberika salt är väldigt bra eftersom alla använder det men ingen äter det i extrema mängder, säger hon.

Kan man tänka sig att producenten måste ange på produkten om den innehåller joderat salt eller inte?

– Ja, det redan så i dag att det ska framgå av ingrediensförteckningen om saltet i produkten är joderat eller inte. Vi skulle även kunna lägga till det i våra kriterier för nyckelhålsmärkningen, säger Åsa Brugård Konde.

Martin Hansson/Testfakta

Mer läsning

Annons