Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Studenter går back 759 kronor varje månad

/
  • Elin Wijnvoord och Frida Junedahl läser hälsopedagogprogrammet på Högskolan i Gävle. De jobbar båda två extra för att klara ekonomin.
  • Matilda Karlsson bor hemma hos sina föräldrar och jobbar extra på sjukhuset. Därför tar hon bara bidragsdelen. Agnes Lundh som har flyttat från Hälsingland jobbar extra inom hemtjänsten när hon är hemma på besök.
  • Pontus Alm jobbar på MediaMarkt varannan helg och som visningsvärd varannan. Fabian Nordensvan får betalt för att praktisera på en mäklarfirma. Båda två läser till mäklare och klarar sig med bara bidraget eftersom de har extrainkomster.

För att klara ekonomin måste många studenter jobba vid sidan av studierna. Samtidigt blir bidragsdelen av studiemedlet allt mindre.

– Stressen över de ekonomiska bitarna finns med hela tiden, säger Eric Persson, ordförande för Gefle Studentkår.

Annons

Elin Wijnvoord och Frida Junedahl läser till hälsopedagoger på Högskolan i Gävle. De jobbar extra för att dryga ut kassan.

– Det är svårt att klara sig på bara studiemedlet, säger Frida Junedahl som jobbar på Knatteskutt en gång i veckan.

– Får man någon plötslig utgift så blir det väldigt tufft. Jag var tvungen att byta lås en gång för 2 000 kronor, säger Elin Wijnvoord som tillbringar var tredje helg i kassan på Bauhaus.

Enligt Sveriges förenade studentkårers uträkning går studenter 759 kronor back varje månad.

– Studenter har en väldigt tajt budget. Det är bra att systemet gör det möjligt att jobba vid sidan av men det ska inte vara ett krav för att man ska klara sig, säger Eric Persson, ordförande för Gefle Studentkår.

För att få studiemedel måste man ta minst 75 procent av högskolepoängen. En kuggad tenta eller sen inlämning kan skapa problem.

– När man läser ett program så räknas det som 100 procents sysselsättning. Det är inte bra om extrajobbet går ut över studierna.

Sedan 2010 har lånedelen ökat med 752 kronor. Bidragsdelen som tidigare har utgjort en dryg tredjedel av studiemedlet har bara ökat med 132 kronor.

– Att gå i riktning mot större lånedel avskräcker folk från att plugga. Och samtidigt som man har en tajt budget så vet man att man måste börja betala tillbaka när man slutar studera. Stressen och pressen när det kommer till de ekonomiska bitarna – de finns med hela tiden, säger han.

Mer läsning

Annons