Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LO har egna Fas 3-are

/
  • Hur ska vi nå ut till de arbetslösa, funderar Madeleinne Kock, Susanne van der Kaaij och Wellington Ikuobase.
  • Agneta Hillbom, en av LO:s sex Fas 3-are.
  • Kontakta folk och boka in föreläsare är en av arbetsuppgifterna för Margarea Lang i LO-Gävles Träffpunkt Framtiden. Men om hon fick skulle hon starta eget.

Fackets kritik mot Fas 3 är hård. Ändå har L0-facken ett eget fasprojekt. I Folkets hus har sex Fas 3-are fått i uppdrag att skapa en träffpunkt för arbetslösa.

– Vi har börjat tänka om, säger Wellington Ikuobase, LO-bas i Gävle.

Annons

– Vi i facket har varit så inriktade på att få bort Fas 3 att vi glömt bort dem som hamnat där. Vi måste börja hjälpa de arbetslösa mer. Vi ska prata med var och en och ta reda på vad vi kan göra för dem, säger han.

Anne-Lie Malmquist-Hedström fick sin Fas 3-plats hos LO för drygt ett år sedan.

Sedan dess har projektet vuxit och idag är de sex, plus Susanne van der Kaaij, som drog den riktiga vinstlotten.

Hon var på väg in i Fas 3, men fick i stället ett fast jobb som handledare, tack vare sina fackliga meriter.

Träffpunkten Framtiden startades i februari i år med föredrag varje tisdag och torsdag. Bland annat Familjeslanten, RIA, Lättings och ett par fackförbund har berättat om sin verksamhet. Nu planerar man höstens föredrag.

Men det har varit svårt att få folk att komma.

– Vi har varit på arbetsförmedlingen och gjort reklam, och många säger att det låter intressant, men folk har inte kommit ändå, säger Anne-Lie Malmquist-Hedström.

– Vi är dåliga på marknadsföring. Men i höst ska vi satsa mer på hälsa. Då kanske fler kommer, säger Susanne van der Kaaij.

Det som skär mest i ögonen på Wellington Ikuobase är att arbetsgivarna får 5 000 kronor i månaden för varje Fas 3-are man tar hand om.

– Pengarna borde gå till de arbetslösa. Man tar från dem som behöver och ger till de rika, säger han.

Men att LO-facken får 30 000 kronor i månaden för sina egna Fas 3-are tycker ingen är fel.

– Här går ju pengarna tillbaka till verksamheten och annars skulle vi inte haft Susanne här, säger Madeleine Kock.

– Vi tar ingen annans jobb. Utan projektet skulle ingen ha jobb här, säger Anne-Lie Malmquist-Hedström

Alla är däremot mycket kritiska till alla regler som omgärdar Fas 3 och att regeringen nu lovat att man ska kunna få arbetsmarknadsutbildning är inget de tror att de får nytta av.

– Jag hade börjat på en utbildning som jag fick sluta efter en månad för att jag hamnade i Fas 3. Om jag hittar en arbetsgivare som lovar mig jobb efter kursen kanske jag kunde börja igen, säger Tony Henningsson ironiskt.

– En sån arbetsgivare finns inte, konstaterar Wellington Ikuobase.

Margareta Lang skulle för sin del gärna starta eget som massör, men som Fas 3-are får hon inget starta-eget-bidrag..

– Jag får jobba timmar till exempel inom omvårdnad, men inte jobba upp ett eget företag med några timmar i taget, säger hon.

Men allra värst är den låga ersättningen. Alla sex lever på aktivitetsersättningen, som motsvarar 65 procent av den tidigare lönen.

Hur mycket det är beror på hur mycket man tjänat tidigare, och om man klarar sig beror bland annat på familjesituationen.

– Det är svårare om man är ensamstående, som jag. Jag förlorade nästan 2 000 när ersättningen sänktes från 80 procent. Man får dra in på maten när hyran höjs och göra långkok. Men det är ännu värre för dem som har barn, säger Margareta Lang.

– Folk förstår inte hur det är, säger hon.

Trots att de håller till på en fackexpedition är det bara fyra av dem som är med i facket. Men det blir snart en till. Ylva Johansson har fått sommarjobb som truckförare på Korsnäs och då ska hon bli medlem:

– Jag har inte tyckt att jag haft råd tidigare som arbetslös, så jag har bara varit med i a-kassan, men nu har jag förstått hur mycket nytta man kan ha av facket, säger hon.

Mer läsning

Annons