Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Svenska hushåll har skött sig okej”

/

Ökad arbetslöshet, sänkt reporänta och svagare krona. Nordea spår att den svenska ekonomin stagnerar nästa år. GD har mött bankens chefekonom Annika Winsth.

Annons

På ett par år har Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, vuxit med tolv procent och 200 000 personer har satts i arbete. Men nästa år kommer vi att gå med nollresultat, enligt Nordeas prognos. Staten går back med 18 miljarder kronor 2012, delvis beroende på ökat stöd till kommunerna med 15 miljarder kronor.

– Sveriges offentliga finanser har varit välskötta liksom svenska företag. De svenska hushållen har också skött sig okej. Men redan nästa år ser vi ett underskott i de offentliga finanserna. Det beror på att vårt skattesystem är väldigt känsligt. När konjunkturen vänder neråt, när företag får lägga ner och fler blir arbetslösa blir det färre som kan betala skatt, säger Annika Winsth.

Nordea räknar med att arbetslösheten ökar med en halv procent och fortsätter att stiga under 2013. Arbetslösheten kommer att vara uppe i 8,3 procent om två år. Skälet till det är att fortsatt minskad efterfrågan slår mot alla branscher.

– Förra gången var det fram-förallt industrin som drabbades. Den här gången blir det en bredare kris som kommer att slå mot även tjänstesektorn och främst handeln.

Småspararna håller allt hårdare i plånböckerna, vilket har sina skäl. Under året har svenska hushåll förlorat 350 miljarder kronor, en femtedel av den tillgängliga inkomsten. Svenskar har i regel sina pengar låsta i sina bostäder, men även huspriserna har sjunkit under hösten.

– Redan i år har hushållens tillgångar minskat och många har förlorat pengar genom nedgången på Stockholmsbörsen.

Nordea räknar med att Riksbanken nästa år kommer att sänka reporäntan från dagens två procent till 0,75 procent. En sänkning av räntan blir ett sätt att öka konsumtionen och viljan att låna pengar.

Samtidigt pekar Nordea på att svenskarnas skulder redan nu kan vara ohållbart höga, vilket kan göra Riksbanken mer försiktig. För ett par år sedan låg bolåneräntan alltid någon procent över reporäntan, men det har visat sig att det inte är någon naturlag. Det innebär att en sänkt reporänta inte nödvändigtvis leder till ökad konsumtion.

– Vi tror att svenskarna kommer att få se att reporäntan och bolåneräntan inte kommer att ligga i linje med varandra.

Den förändrade relationen mellan reporäntan och bolåneräntan kan ha med de nya kapitaltäckningskraven för bankerna att göra. Eftersom bankerna nu ska ha mer slantar i ladorna måste de ta långa lån för att själva finansiera kortare lån. Längre kapital kostar mer pengar för bankerna, som i sin tur höjer räntan på bolånen. Enligt Finansinspektionen tjänar bankerna allt mer pengar på bolånen när de dessutom passar på att lägga till lite ränta för att göra egen vinst.

Finansinspektionen föreslår högre kapitaltäckningskrav för att stärka stabiliteten och pekar på att stora banker som Nordea i dag är förhållandevis stora sett till den svenska ekonomin.

Finansminister Anders Borg, M, vill gå i bräschen för Europa och höja kapitalkravet för svenska banker. Argumentet är att skattebetalarna inte ska behöva lösa ut bankerna när de lånat ut för mycket och krisen är framme. Som bank ställer sig Nordea kritiskt till högre kapitaltäckningskrav och menar att en minskad utlåning slår mot konsumtionen.

– Regeringen menar att det på längre sikt ger ett stabilare banksystem och har ambitionen att ligga före de andra länderna när det gäller regler för bankerna. Den pekar på Storbritannien och Schweiz som skärper kapitaltäckningskraven på sina banker. Problemet för bankerna är att vi måste låna dyrare för att få in kapital till utlåning och det gynnar inte heller våra kunder.

Mer läsning

Annons