Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En blandning av sjukhussal och ambulans – många uppdrag för flerbårsambulansen

Landstingets nya transportambulans för fyra patienter har i dagarna varit i drift i fyra månader. GD fick titta in i fordonet, som redan har rullat 5 400 mil och transporterat 360 patienter.

Björn Ageheim och Fredrik Käller har just lämnat av en patient på Gävle sjukhus. Det var en kvinna som ligger inlagd på Bollnäs sjukhus och som skulle träffa en specialistläkare i Gävle. Nu ska de hinna äta lunch innan de ska vidare för hämta hem en Hudiksvallspatient som varit på behandling vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. - Vi gick på jobbet hemma i Hudiksvall vid halv åtta i morse och ska jobba till halv åtta i kväll. Så det blir långa pass när man är på flerbårsambulansen, berättar Björn Ageheim.

Det är ambulanspersonalen i Hudiksvall som bemannar flerbårsambulansen med tre vardagspass och ett helgpass på åtta veckor. Även om det blir långa dagar och ibland uppåt 60 mil på vägarna på en dag, något som inte faller alla i smaken, är de flesta överens om att den har fungerat bra som avlastning för de vanliga ambulanserna, som inte lika ofta behöver ge sig ut på rena transportuppdrag.

– Dessutom tycker jag att det här är ett roligt sätt att arbeta med patienterna. Det blir lite mer omvårdnad i arbetet och inte bara de snabba punktinsatserna man gör på akutambulansen, säger Björn Ageheim.

Ambulansens dagliga rutt beror lite på vilka beställningar som har gjorts till och från de olika sjukhusen, men det vanliga är Hudiksvall-Uppsala tur och retur med stopp i Gävle och inte sällan en avstickare till Bollnäs på någon eller båda av vägarna. De patienter som transporteras i flerbårsambulansen är sådana som redan ligger inlagda på sjukhus, men som ska träffa specialistläkare i Gävle eller Uppsala och som behöver viss tillsyn och övervakning på vägen. Fyra patienter kan åka i ambulansen samtidigt, två personer kan ligga på bår och två kan sitta eller halvligga i bekväma stolar.

– Men det gäller att de är vad vi kallar samtransportabla. Alla patienter kan inte åka i den här ambulansen. Till exempel den som har akut hjärtinfarkt och ska in på en ballongsprängning i Gävle får åka i en egen ambulans. Det är både för hjärtpatienten och de andra patienternas skull. Och vi kör inga barn i den heller om vi inte vet att de är den enda patienten, berättar Fredrik Käller.

Tanken är inte att personalen i flerbårsambulansen ska behöva göra några behandlingar under resan. Men skulle det behövas har de i princip all utrustning som finns i en vanlig akutambulans. Och inte sällan får de patienter som behöver syrgas och smärtlindring.

– Och medel mot illamående. Men det är oftast något som själva transporten har orsakat. De liggande patienterna hamnar precis över bakaxeln när det kan bli ganska skumpigt. På så sätt tror jag att de sittande patienterna som åker skönast, säger Björn Ageheim.

Det var 14 mars som flerbårsambulansen kom på plats i Hudiksvall. När GD besöker den har den redan hunnit rulla 5 400 mil, och fram till och med förra veckan hade den transporterat 358 patienter på 107 arbetspass. Den som har följt medierapporteringen om ambulanssjukvården i Gävle vet att situationen är minst sagt ansträngd på sina håll, och Lars Lagerström, vårdutvecklare inom ambulanssjukvården i Region Gävleborg och den som driver projektet, konstaterar att den har bidragit till höjd beredskap på respektive orter i och med att betydligt färre ambulanser har behövt användas till långa transporter.

– Vi har ett snitt på 3,5 patienter om dagen i den och den har sparat 250 ambulanstransporter hittills. Dessutom sparar regionen drivmedel på samtransporterna, och det är förstås även bra ur miljösynpunkt, säger han.

Uppdraget att se över möjligheterna till samtransporter fick landstinget från sjukvårdsregionen för Uppsala och Örebro. Valet av ambulans föll efter man tagit del av verksamheten i Västernorrlands län där en likadan ambulans finns i drift. Ibland åker även patienter från Dalarna eller Uppland med i Gävleborgsambulansen, och Lars Lagerström tror att vi kommer att få se fler ambulanser av den här typen ute på vägarna.

– I framtiden kommer det att bli ett ökat behov av ambulanstransporter till specialistsjukvård och då är det här en bra lösning.

Vad patienterna tycker om saken ska undersökas när projektet har pågått lite längre. Björn Ageheims och Fredrik Källers erfarenhet är dock att de flesta är positiva till samtransport, även om en del får åka rätt många timmar i ambulansen när andra patienter ska lämnas och hämtas. Och så är det ju det där med "kisseriet". Även om det finns skynken och kissflaskor är det kanske inte så trevligt att uträtta behoven med andra patienter så tätt intill.

– Vi försöker att göra stopp för att lösa det på ett trevligare sätt. Men vi brukar förstås säga till alla att gå på toaletten innan de blir upphämtade, säger Björn Ageheim.