Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En ljusare syn på EU

Annons

Utgången av valet till Europaparlamentet kan inte tolkas annorlunda än att den EU-skepsis som funnits i svensk opinion ända sedan EU-inträdet för 15 år sedan förbytts i en mer positiv syn. Anledningen är att både klimatfrågan och finanskrisen så starkt visat behovet av ett tätare europeiskt samarbete.

Valdeltagandet i Sverige ökade, EU-positiva partier vann i båda blocken. Bäst gick det för de mest EU-positiva. Tydligast Folkpartiet som länge haft en stark Europaprofil med tydliga visioner, men också Miljöpartiet som nyligen övergav utträdeskravet och istället betonar behovet av EU, just för klimatets skull. Vänsterpartiet, som driver kravet på utträde ur EU, gjorde ett katastrofval.

Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin favoriserades i TV och fick mötas i debatt flera gånger under valkampanjen. Trots att Sverige snart är ordförandeland i EU och valet gällde Europaparlamentet valde båda att tjatigt uppehålla sig vid svensk inrikespolitik. De båda dominerade också sina partiers affischer och annonser, i stället för kandidaterna till parlamentet.

Moderater och Socialdemokrater misslyckades i valet. Moderaterna släppte sin tidigare europeiska vision till förmån för vad partisekreteraren Pe r Schlingmann beskrivit som en ”nationell” framtoning. Till och med så att partiet delade ut flaggor till väljare, men inte EU-flaggor utan svenska flaggor. Medlemmarna och partistämman har inte beslutat om en ändrad framtoning, utan det är partikansliet som menat att förändringen är valtaktiskt lönsam, men naturligtvis har partiledaren varit införstådd. På flera sätt är det naturligtvis trist med denna återgång till konservativ nationalism som kontrasterar det som faktiskt är EU-samarbetets grundläggande syfte.

Inom svensk socialdemokrati finns till skillnad från i systerpartierna på kontinenten påtagligt lite av Europakänsla, beroende på attityder från 60-talet eller längre tillbaka. För att vända detta skulle behövas fleråriga informationsinsatser. I stället väljer partiet inför varje val till Europaparlamentet att söka få upp valtemperaturen genom att blåsa upp någon enstaka fråga, ofta med anknytning till facken.

Marita Ulvskog var känd som starkt EU-negativ. Möjligen kunde man tro att hon dämpat detta innan hon blev partiets toppnamn inför valet, men det visade sig snabbt att hon mer försvarar sin egen negativism än partiets officiella politik. Mona Sahlin kommer inte ifrån att leda ett delat parti, men genom att för första gången ha ett EU-negativt toppnamn markeras naturligtvis att socialdemokratin är minst sagt sval inför Europasamarbetet.

GD 9 JUNI 2009