Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En njutbar blandning

Annons

Nya ”Från Gästrikland” är lite av den gammeldags blandade sorten. Ingen monografi utan här samsas olika uppsatser på sidorna. En brokig och njutbar blandning.

Redan i upptakten väcks intresset. Det är Barbro Sollbe som med livfull penna fortsätter den berättelse om Gävle museum som hon tidigare i vår började i Gillet Gamla Gefles årsskrift ”Hundra procent Gamla Gefle”. Där stod museets förste chef Philibert Humbla i centrum. Här är det ”rustmästaren barn som berättar” om honom och andra och om livet på museet i den skönt nostalgiska, av Gävleminnen späckade uppsatsen ”Hemma på Gävle museum”. Så familjärt allt var!

Titeln rustmästare för vaktmästarsysslan på museet kom från Philibert Humbla. Den förste rustmästaren stannade bara ett par år medan den andre, Gösta Eriksson, kallad ”Rustis”, var kvar till pensioneringen vid 65. Rustis och hans familj bodde på museet i en tjänstebostad på bottenplanet i den östra flygeln, den som vette mot Murénska badhuset där polishuset nu ligger. Rustis fanns alltså mitt i verksamheten, han blev ett slags alltiallo, och var till exempel den som hängde alla utställningarna.

Vi får också reda på att ett av de rustmästarens barn som berättar är Håkan Eriksson, ”Håkan på Profilen”, konst- och ramaffären på Nygatan. Han hade praktiskt taget blivit lovad att få överta faderns yrke. Så blev det inte men han hamnade ju ändå i samma bransch så han har aldrig ångrat sig,

Skriftens redaktör Göran Severin avslutar årgången med att engagerat berätta om den charmiga Musikpaviljongen i Esplanaden, stadsarkitekten Gunnar Wetterlings tjugotalsklassicistiska verk som 1997 räddades med en upprustning. På sistone har de populära sommarkonserterna återkommit, en tradition som ser ut att fortsätta.

Däremellan finns tungt vägande bidrag som ”Med järnet i centrum, romartida blästbruk, sentida smide och bebyggelse under nytt köpcentrum” och Christer Ellgrens ”Handel och köpmän i Gävle kring 1560”. Om när kriget kom till Gävle 1808 –1809 berättar Mats Hemström. Om det har vi också tidigare kunnat läsa i Gefle Dagblad. Professor Nils-Arvid Bringéus måste vara något av folklivsforskningens nestor i vårt land – jag slår upp honom och finner honom vara 83. Här han skrivit om ”Kistebrev tryckta i Gävle”.

Här finns också artiklar om ”Ansgarius Björkman och hans ättlingar” (Gunnar Gustafsson), ”Kvinnlig kirurgpionjär byggde eget sjukhus” (Håkan Westling), ”Lars Paul Esbjörn och emigrantfamiljen Nordin (Norton) av John E Norton och om den sistnämnde – ”ambassadör i USA för Gävleborgs län” – har Hans Linblad skrivit en uppsats medan Kit Alm berättar om sina år med Furuviksbarnen.

Sist men inte minst återstår att nämna en intressant, vackert illustrerad uppsats om antikinspirerat inredningsmåleri på bruksherrgårdar i Gästrikland, författad av Margareta Nisser-Dalman. Det stora namnet bland målarna är ju Johan Nils Asplind vars dörröverstycke, ”Europa” (1801) från Tolvfors herrgård med den äran pryder årsskriftens omslag.

Björn Widegren