Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett bostadsområde med låg status

GÄVLEBlodpölen har inte torkat när Gefle Dagblad kommer till brottsplatsen 06.36 på morgonen. Rutorna till två uppgångar är sönderslagna och krossat glas är spritt över asfalten. Polisen har redan genomsökt området och avspärrningstejpen hänger från en stolpe.

Annons
En man i 30-årsåldern är på väg hem till sin lägenhet. Har han märkt något?

- Nej, jag har jobbat hela natten.

En blick bort mot blodet som han först nu upptäcker.

- Det var nog bäst det, säger han.

Öster är Gävles mesta problemområde. Ett 50-tal lägenheter är outhyrda och när det skrivs om Öster är det vanligtvis när ett brott begåtts där.
Gavlegårdarna tog över ägandet för ett år sedan och började samtidigt ett arbete att lyfta stadsdelen. Men varför sjönk den så djupt?

- Det är ett miljonprogramsområde. Den image som finns är svår att få bort. Den sitter nästan i Gävles folksjäl, säger Bengt Turner, forskare vid institutionen för bostads- och urbanforskning, som ligger i Gävle.

Turner är även sakkunnigledamot i Gavlegårdarnas styrelse - en expert på boendemiljö.

Områdets låga status - namnet Öster har en särskild klang för gävleborna - gör att personer som kan väljer att bo på annat håll. På Öster har det kommit att bo fler människor som har sämre fotfäste på arbetsmarknaden än i andra områden. Andelen boende med invandrarbakgrund är högst i det allmännyttiga fastighetsbeståndet med 35 procent. Det är ett väl känt faktum att invandrare har svårare än sverigefödda att få arbete, inte minst på grund av diskriminering.

- Man kan inte göra mycket annat än att höja livskvalitén i området så att omflyttningen minskar, säger Bengt Turner.

Styra inflyttningen
Han påpekar även att man kan förbättra balansen genom att styra inflyttningen. Och att nybyggda, exklusiva lägenheter på Alderholmen kan höja hela områdets status.

Kanske borde man sälja delar av Öster som kunde ombildas till bostadsrätter eller boendekooperativ, funderar Turner.

Gavlegårdarna är redan medvetna om problemen och försöker göra något åt dem.

- Vi började jobba med det här för ett år sedan. Vi ringade in vad de boende tyckte, berättar Håkan Svedlund, fastighetsförvaltare i området.

Synpunkterna handlade om dålig belysning och att stärka tryggheten, för att nämna några.

Svedlund är dock skeptisk till att styra inflyttningen för att få fler "resursstarka" hyresgäster.

- Hyreslagen är skriven för att skydda hyresgästen. Den ger att gott skydd. Så länge man sköter sig och betalar hyran får man bo kvar. Inte heller går det att på juridisk väg styra vilka som flyttar hit, säger han.

En kollega, Lars Helmerson, är projektledare i ett team på Öster. Tufft men roligt säger han om sitt jobb.

- Det är en liten, kompakt stadsdel. Andersberg har kanske samma problem men är större. Problemen är mer utspridda och märks mindre, säger han.

Helmerson berättar om Kanalen, en igenbommad lokal som öppnats och har en mängd arrangemang. Här hålls gårdsråd och hålls internationella fester med matlagning. Delprojekt handlar om trafikfrågor och ungdomsfrågor.

- Innan vi började fick vi höra att det inte var någon idé. Vi måste gå in och visa att vi menar allvar, säger Lars Helmerson.

MATS HEDSTRÖM


...