Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

EU granskar häktningarna

Europarådets tortyrkommitté håller ett vakande öga på Sverige. Vi har tidigare berättat om den afghanske medborgaren Mir Abbas Safari som satt inlåst på häktet i Gävle i 67 dagar, drygt två månader, utan annan kontakt med yttervärlden än den häktespersonalen erbjöd. Det slutade med att Mir Abbas Safari tog sitt liv.

Annons

 

Så sent som i fjol fick Sverige svidande kritik av FN:s tortyrkommitté för orimligt långa häktningstider för intagna i svenska häkten, samt för restriktioner som innebär att de intagna inte får läsa tidningar eller titta på TV.

Nu följer Europarådets tortyrkommitté i samma spår och riktar skarp kritik mot den svenska kriminalvården. Ännu en gång handlar det om långa isoleringstider. Dessutom häpnar kommitté över det stora antalet platser, hela 60 stycken, som Sverige anser sig behöva för så kallade högriskfångar. Man befarar bland annat att högriskfångarna behandlas hårdare än nödvändigt.

Europarådets tortyrkommitté gör återkommande besök för att inspektera svenska häkten. I den preliminära rapport som kommittén nu lämnat kritiseras Sverige på flera punkter, några redogjorda för härovan.

När det gäller högriskfångarna befarar kommittén att somliga, som inte hör dit, kommer att placeras i de nya cellerna bara för att fylla kvoten. Det vore naturligtvis inte acceptabelt. Intagna på häkten och i fängelser ska behandlas på det sätt de förtjänar. Det vill säga att inte bara straffet ska stå i proportion till brottet utan också följderna därutöver. Det är med andra ord mycket viktigt, grundläggande, att skilja högriskfångar från vanliga intagna. Ingen ska behöva riskera att straffas hårdare än vad själva domen stipulerar.

Högriskfångar ska inte heller behandlas hårdare än nödvändigt!

Så de långa svenska häktningstiderna. De senaste fem åren har mellan 20 och 30 personer försökt ta sina liv på häktena. Några har, som bekant, lyckats. De som sitter häktade med isolering, eller så kallade restriktioner, får inte ta emot besök, inte kontakta anhöriga och så vidare.

Det är domstolarna som, på åklagarnas begäran, beslutar om restriktioner och häktningstider. Europarådets tortyrkommitté fann i Göteborg flera fall där personer suttit häktade med restriktioner och hållits isolerade i sex till arton månader. Upp till ett och ett halvt år i isolering, utan kontakt med ens anhöriga... Det är rent omänskligt.

Det ser ut att vara hög tid för en debatt om hur långa häktningstider och hur långa isoleringar vi ska tillåta i svensk kriminalvård. Kan en normallång häktning vara en eller två månader? Men möjlighet att i extrema fall höja till sex månader?

Något måste göras för att reglera verksamheten och hålla den inom vad som kan anses mänskligt...