Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Extra många ålar släpps i

Länsstyrelsen släpper ut nästan 55 000 ålyngel efter kusten och i sjöar i närheten.

Det ska bidra till att rädda kvar ålen.

Annons

Ålen har nästan försvunnit från Sveriges och övriga Europas vatten de senaste decennierna och den är akut hotad. Bara några få procent av det antal ålar som simmade hit från Sargassohavet i Västindien på 1970- talet kommer numera till Sveriges kuster.

Länsstyrelsen har för egna pengar satt ut ålyngel de senaste åren, men tack vare pengar från EU och Fiskeriverket kan fiskekonsulenten Kalle Gullberg och hans kollegor släppa ut extra många i år. I går morse fick de hämta ålarna i frigolitlådor i Gävle, dit de kommit från karantänen i Helsingborg, för att åka och släppa ut dem efter Gävleborgskusten och i närliggande vatten.

– De dyker rätt ner i botten, berättar Kalle Gullberg, som skulle åka till Axmar med sin låda.

Han lyfter på locket till lådan där 1 500 runt tio centimeter långa ålar trängs i vattnet.

– De här är mellan ett och två år gamla, säger han.

Gävleborg är ålens norra utpost i Sverige och det enda ställe på ostkusten norr om Kalmar där de planteras ut. EU försöker nu rädda kvar ålen och har avkrävt Sverige en räddningsplan. Sedan 2007 råder fiskeförbud och av 55 ålfiskare i länet har tre fått dispens.

Förr fanns det gott om ål i länet. För drygt 100 år sedan fanns det runt 20 åltinor i Gästrikland i bland annat Gavleån och Testeboån. Varför ålen i stort sett slutat vandra hit vet man inte, det kan handla om klimatförändringar, att golfströmmen ändrat riktning, miljögifter, vandringshinder eller för mycket fiske.

Om det är vandringshinder i vattendragen som förstört för ålen drar den nytta av det arbete som görs i länet för att få bort dem. De långa ålarna slås i bitar i kraftverkens turbiner, men det går att samla upp och släppa förbi dem, berättar Kalle Gullberg.

Ålarna som släpps ut nu är fångade i Storbritannien, där det liksom på Irland driver in många i vissa vikar efter Atlantsimningen. De är märkta med mycket lågstrålande radioaktivitet för att man ska kunna följa hur det går för dem och för vilda ålar. Men det dröjer innan länsstyrelsen kan se några resultat av att de släpper ut ålar. Först om 15 till 20 år, när de ska vandra tillbaka till Sargassohavet igen, går det att se om utplanteringen lyckas.