Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Extraföräldrar behövs alltid

– Det ska inte vara som att komma till ett nöjesfält. Vi gör oss inte till, säger David Thorberg som tillsammans med sambon Katja Persson har fungerat som kontaktfamilj i 1,5 år.
Var tredje helg får deras åttaårige son Simon sällskap av en tjej i samma ålder.

Annons

När GD kommer på besök i stugan som byggts ut till bostadshus i Forsbacka by har en filminspelning precis avslutats. David, Katja och Simon har deltagit i en informationsfilm om kontaktfamiljer som socialtjänsten ska använda i marknadsföringssyfte.

– Vi behöver ständigt komma i kontakt med olika typer av familjer. Alla barn har olika behov, säger familjehemssekreterare Matilda Lindström.

I Gävle finns drygt 200 familjehem, jourhem och kontaktfamiljer för barn mellan 0 och 18 år. Orsakerna till att barnen behöver extraföräldrar varierar –  det kan handla om allt från livskriser eller missbruksproblem hos föräldrarna till funktionshinder hos barnet.

– För oss gäller det att matcha så bra vi kan. Ibland kan det fungera bäst med en ensamstående förälder med få intressen, en annan gång ett par med många intressen. Allt beror på det enskilda barnet, säger familjehemssekreterare Annika Lemoine.

David Thorberg och Katja Persson flyttade från Stockholm för 2,5 år sedan. De ville bort från det stressiga livet och hittade ett lugnare tempo i Forsbacka by.

Han jobbar på Sörby Handelsträdgård och hon pluggar till förskollärare. När de via några bekanta fick reda på att socialtjänsten hade behov av kontaktfamiljer kände de direkt att det kunde passa dem.

– Vi hade tiden och intresset och tyckte att det skulle bli kul att möta en okänd människa, säger David Thorberg.

De gick på en av de informationsträffar som socialtjänsten anordnar regelbundet och skickade sedan in en ansökan. Efter några månader hade de genomgått en grundlig utredning och blev godkända att ta emot ett kontaktbarn.

Deras åttaårige son Simon har två äldre syskon som är 18 och 21 år. För honom blev det spännande att få en jämnårig extrasyster.

– Det har fungerat bra. Han har ju varit van att ha oss för sig själv så visst blir det lite avundsjuka och syskongnabb ibland. Men för det mesta har de roligt ihop, säger Katja Persson.

Var tredje helg plus någon vecka under julen och sommaren flyttar den åttaårige tjejen in hos dem. Och då blir allt – som vanligt.

– Vi gör det vi brukar göra. Ibland sitter vi bara hemma i soffan, ibland åker vi till Kungsberget, säger Katja Persson.

– För henne ska det vara som att komma till en vanlig familj, inte till ett nöjesfält. Vi försöker inte göra oss till på något sätt, säger David Thorberg.

Gemenskapen med barnet och känslan av att kunna hjälpa till är den största belöningen för engagemanget. Efter 1,5 års erfarenhet kan de rekommendera andra att ställa upp som kontaktfamilj.

– Man ska vara beredd på att vara uthållig, jag upplever det här är ett långsiktigt åtagande. Men om man har en trygg situation är det inget att tveka på. Det behöver inte vara så komplicerat om man lever i en miljö där man trivs själv. Som extraförälder får man mycket tillbaks, säger David Thorberg.