Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Få lägger en röst i kyrkan

Vid kyrkovalet för fyra år sedan röstade bara drygt en av tio röstberättigade. Många frågar sig säkert även denna gång varför de ska gå till valurnorna den 20 september.

– Det enklaste svaret är att man kan påverka vart kyrkoavgiften ska gå, säger Curt Forsbring, vice ordförande i kyrkonämnden i Gävle.

Annons

Inför höstens kyrkoval är intresset bland de som kandiderar till kyrkomötet större än för fyra år sedan. 2 377 vill bli invalda i Svenska kyrkans högst beslutande organ, vilket är ungefär 300 fler kandidater än vid förra valet.

Men frågan är om intresset för kyrkovalet även har ökat bland dem som ska rösta.

Cirka 5,6 miljoner svenskar är röstberättigade, men förra gången röstade bara 700 000 av dessa, vilket motsvarar ett valdeltagande på tolv procent.

Vice ordföranden i kyrkonämnden i Gävle menar att Svenska kyrkans situation kan liknas lite grann vid en idrottsförenings.

– Många tycker säkert idrott är en bra sak som håller ungdomarna sysselsatta och därmed borta från gatorna. Men få vuxna engagerar sig om de inte har ett idrottsintresse själva. Samma sak gäller för Svenska kyrkan och dess kristna tro, säger Curt Forsbring.

Att den kristna tron har fått allt mindre inverkan på det svenska samhället har påverkat engagemanget negativt menar han. Men sekulariseringen och låga valdeltaganden behöver inte vara samma sak som att det skulle saknas stöd för Svenska kyrkan.

– Kyrkan har en omfattande social och kulturell verksamhet som många förstår är viktig. Musik- och körverksamheten till exempel fyller en viktig funktion även för dem som inte är troende. Hundratusentals svenskar sjunger i kör i dag och konserterna uppskattas av många, säger Curt Forsbring.

Men trots allt kvarstår faktumet att relativt få röstar i kyrkovalet.

– Det beror på att folk är likgiltiga eller så tycker man att det är bra som det är. Valdeltagandet hade ökat rejält om det hade varit aktuellt att avyttra Heliga Trefaldighets kyrka och andra kyrkobyggnader. Byggnaderna har ett starkt symbolvärde i Sverige, säger Curt Forsbring.

Att Svenska kyrkan tidigare varit dålig på att marknadsföra sig är ännu en anledning till det låga valdeltagandet, enligt Forsbring.

– Kyrkan var länge trygg i sin statskyrkoform. Nu när vi har skiljts från staten måste vi bli bättre på att berätta vad vi gör. Det har blivit bättre på senare tid men många människor saknar fortfarande kunskapen och vet inte vad de röstar om.

Hur det går med valdeltagandet i år vågar den vice kyrkonämndsordföranden inte uttala sig om. Desto säkrare är Curt Forsbring när han får chansen att övertyga gävleborgare som ännu inte bestämt sig om de ska rösta i september.

– Det handlar om en demokratisk frihet och rättighet att få vara med och bestämma. Kyrkovalet skiljer sig inte från det allmänna valet, säger Curt Forsbring.