Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fängelser och häkten nedslitna

/

Annons

Många av landets häkten och fängelser är nedslitna och i dåligt skick.
En del fångar bor i tillfälliga baracker.
Behovet av renoveringar och bättre underhåll är omfattande. Överåklagare Mats Åhlund har lett en utredning som bland annat tittat på Kriminalvårdens behov av lokaler, och han har funnit att många häkten och anstalter är rejält nedslitna.
Kriminalvårdens chef, Lars Nylén, medger att standarden är allvarligt undermålig.
– Samtliga våra lokaler som inte är nybyggda är nedslitna. Det har inte funnits pengar eller varit praktiskt möjligt att underhålla dem. De har varit fullbelagda och därmed svåra att rusta upp, säger Lars Nylén till TT.
Eftersläpningen av underhållet har nu gått så långt att flera lokaler har fått förelägganden av kommunerna om att omedelbart bli upprustade.
Lars Nylén nämner som exempel anstalterna i Tidaholm och Asptuna utanför Stockholm.
– På Asptuna kan man inte låta intagna bo alltför länge. Där har man ställt upp baracker som en följd av eftersatta synder, tillägger han.
Ökade krav
Ett omfattande underhåll har inletts men renoveringarna tar tid. Samtidigt ökar kraven på flera häktes- och anstaltsplatser.
Trots att Kriminalvården fått 3,5 miljarder kronor de senaste åren och byggt ut antalet platser på häkten och anstalter är behovet stort inför framtiden.
Kriminalvården har i dag 1 900 häktesplatser och 5 000 platser på de olika anstalterna, men dessa räcker inte i takt med att allt fler häktas och döms.
– Det kommer att behövas ytterligare 200 nya häktesplatser och 2 000 nya platser på fängelserna fram till 2011, en ökning mellan 30 och 40 procent, säger Mats Åhlund.
Ojämnt behov
Han konstaterar att tillströmningen av klienter till landets häkten och anstalter är mycket ojämn varje år.
Kriminalvården bestämmer själv behovet av platser och det vill utredarna ändra på. De föreslår att regeringen får bestämma behovet.
Det här tror inte Lars Nylén på.
– Regeringen kan inte avgöra detta bättre än vi, säger han.
Kriminalvården äger inte sina häkten och anstalter, utan hyr de flesta av olika statliga fastighetsbolag.

Mer läsning

Annons