Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fel i Gävle men rätt i riket?

Annons

För de allra flesta har ordet ”nedskärningar” en negativ andemening. Och säger man nedskärningar i samma mening som sjukvården så de som tänker sig ett positivt scenario fåräknade. Mindre resurser innebär per definition sämre kvalité, se bara på debatten som startade efter landstingsdirektör Svante Lönnbarks strategiska plan för Gävleborgs landsting.

Nu utmanas den vanemässiga uppfattningen av en ny rapport från Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Rapporten skulle kunna vara en partsinlaga, men SKL är allt annat än dåligt skötta kommunernas och landstingens intresseorganisation. Till skillnad från gamla Landstingsförbundet, som med osviklig precision krävde bevarade organisationer och ökade resurser från staten, vågar SKL jämföra vårdenheternas resultat med varandra och påtala vikten av rationaliseringar inom vårdapparaten.

Rapporten ”Utveckling i svensk hälso- och sjukvård” visar att nedskärningarna som genomfördes under 1990-talets ekonomiska kris har förbättrat sjukvården genom effektiviseringar. Omvandlingen som följde då antalet akutsjukhus minskade från 90 till 60 stycken öppnade för en betydelsefull specialisering där rätt vård oftare ges på rätt plats. Resursminskningarna som sammanföll med en snabb medicinsk och teknisk utveckling underlättade alltså den nödvändiga strukturförändringen.

Se där, en skarp kontrast till den annars så nedstämda bilden av vården i permanent kris med konstanta budgetunderskott.

Att mindre enheter avvecklas är således långt ifrån negativt. Tvärtom. När akutsjukvården koncentreras till de större sjukhusen möjliggörs en tydligare fördelning mellan akuta och planerade operationer vilket ger ett bättre resursutnyttjande. Och, minst lika viktigt, ett minskat lidande för vårdtagarna.

Kontentan av SKL:s rapport: Medicinsk och teknisk utveckling, en mer rationell vårdorganisation och förändrade arbetssätt gör att resurser används smartare och att sjuka får mer kvalitativ vård.

Här finns något viktigt för den politiska majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Centern och Miljöpartiet i landstinget Gävleborg att dra lärdom av. Eller insikten tycks ju redan finnas eftersom landstingsrådet Ann-Margret Knapp, S, apropå SKL:s rapport medger till Arbetarbladet att. ”Helt klart krävs anpassning när det gäller vårt utbud av specialistvård och akutsjukvård. Vi har egentligen bara underlag för ett akutsjukhus i länet”.

Trots insikten samlar Lönnbarks strategiska plan, som likt SKL:s rapport föreslog koncentration av specialistvård, damm i en byrålåda. Fel i Gävle, men rätt i riket kan ju knappast stämma.

Så, släpp bypolitiken då och agera för länsbornas bästa! Det borde vara ett tjänstefel att ignorera nödvändiga förbättringar på grund av ängslighet ochviljan att bli omvald. En fråga kan härmed upprepas till landstingsmajoriteten: Valde ni politikeryrket för maktens skull, eller var det möjligen chansen att förbättra samhället som motiverade er?

GD 24 JUNI 2009