Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fem riktigt usla saker med Gävles skolor

Gefle Dagblads artikelserie om skolmiljön har visat på en rad stora brister som drabbar Gävles elever.
Det är trångt. Det är svårt att koncentrera sig. Lokalerna är små och inte alltid ändamålsenliga.
I vissa fall är de inte ens lagliga.

Forskaren Anders Hurtig på Högskolan i Gävle har visat att den som sitter längst bak i klassen störs så mycket av dålig akustik att det påverkar resultatet på det nationella provet i engelsk hörförståelse.

Eleverna längst bak presterar tio procent sämre jämfört med eleverna som sitter längst fram.

Eleverna på Solängsskolan tillbringar sina dagar i lokaler som vaktmästaren dömt ut för mer än 15 år sedan.

Totalt behöver Gävles skolor rustas upp för 750 miljoner kronor de närmaste åren.

På många skolor är det väldigt ont om plats. Bland de barn som sitter trängst märks Fridhemsskolan där utrymmet per elev är så lite som åtta kvadratmeter. Det innebär rent konkret att eleverna tvingas sitta i kapprum och korridorer när de har gruppövningar.

När det blir ont om plats är en lösning att bygga ut med tillfälliga baracker. Problemet är att behovet av extra utrymme sällan tar slut. Vilket gör att barackerna står kvar. I ett fall till och med efter att det tillfälliga bygglovet löpt ut.

Därför är flera av Gävles skolbaracker svartbyggen.

När skolbarackerna byggs tar de utrymme som tidigare varit skolgård.

Flera skolgårdar i Gävle är mycket mindre än den yta på 3000 kvadratmeter som Boverket anser är rimligt.

Vill du diskutera skolgranskningen, använd hashtaggen #skolstök

Hör av dig till @GDnyheter på Twitter, @gefledagblad på Instagram eller någon av reportrarna: