Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Feministsmeden från Gävle

Hon hade inte de bästa betygen i skolan, blev sjukskriven och fick sparken. Dessutom är hon kvinna. I torsdags öppnade Nathalie Andersson från Gävle sin egen butik Feministsmeden på Kungsholmen. Med 300 gäster och invigningstal av riksdagsledamoten och stamkunden Rossana Dinamarca.
– Jag får väldigt mycket komplimanger om hur rätt jag gör som kallar mig Feministsmeden. Jag kommer att fortsätta kämpa för alla människors lika värde så länge det behövs och jag har aldrig mått bättre, säger hon.

Nathalie Andersson växte upp i Gävle men för att få skapa med händerna valde hon guldsmedsgymnasiet i Mjölby. Hon blev anställd hos en guldsmed på Östermalm i Stockholm där hon jobbade i fyra år. Där började hon utveckla astma och blev tvungen att sluta.

Men Nathalie vägrade att ge upp. Hon såg sin chans att starta eget, för att kunna styra sina arbetsmetoder själv och inte bli sjukare. Hon började med att hyra in sig i en verkstad med sex andra tjejer för att bygga upp sitt företag.

Hennes feministiska tankar växte sig långsamt starkare. Hon började kalla sig för Feministsmeden och responsen blev stor. Nättare kvinnosymboler som är lätta att bära blev hennes signum och i torsdags öppnade hon sin egen butik och verkstad i Stockholm.

Ibland saknar hon Gävle och den gemenskap som finns i en mindre stad. Men Stockholm är nära och hon åker gärna hem och hälsar på. I Gävle har hon varit på feministfest med Gudrun Schyman. Och på internationella kvinnodagen tänker Nathalie lära sex nya kvinnor att smida i silver.

Varför kallar du dig feministsmeden?

– Jag började handtillverka feministiska smycken i silver och guld hemma i vardagsrummet som jag sålde på nätet som en hobby. Det blev stor efterfrågan direkt. Namnet kändes talande för hur jag ville utveckla mitt koncept. Jag hade kollat runt lite innan men bara hittat bijouterier och oäkta metaller, ofta giftiga, med feministiska motiv och de flesta var väldigt stora och kaxiga. Jag ville visa hur många vi feminister är därför började jag tillverka mindre och nättare kvinnosymboler som är mer passande att ha på sig till exempel på kontoret och i skolan. Jag vill att kvinnosymbolen ska väcka ett intresse och skapa kreativa diskussioner, inte väcka negativitet för feminismen.

Berätta om invigningskvällen?

– Lokalen på Kungsholmsgatan har 28 grymma kvadratmeter, det kom över 300 personer och blev lång kö. Men som man säger, finns det hjärterum… Gästerna minglade bland nya smycken, Rossana Dinamarca klippte det röda bandet, Peter från Famous Grouse stod i baren och dj Linda Pistol spelade musik. Min pappa Stefan Eriksson var dörrvakt och hade kommit från Gävle för att hålla ordning och underhålla kön. Det var röda mattan, mycket kvinnosymboler och en kväll att minnas.

Vad är speciellt med dina produkter?

– Mina feministiska smycken är handtillverkade i silver och guld och tanken är att de ska ge styrka och gemenskap till den feministiska revolutionen. Tillsammans är vi starka! Efterfrågan har ökat och jag tänker fortsätta tills de förhoppningsvis inte behövs längre, när alla har samma värde och samma rättigheter.

Hur ser det ut i lokalen?

– Den är både butik och verkstad. Lokalen är avdelad med en lång bänk som jag har designat. Pappa som är gammal snickare har byggt den tillsammans med min sambo. Det finns en kassadel och två orter, som guldsmedsarbetsplatsen heter och innanför den finns det en hel del verktyg och maskiner. Den främre delen har jag också designat och mina kollektioner visas i ljusa trämontrar. Urban stil med en touch av bygg och pastell skulle jag vilja kalla det. En soffa har jag också för kaffegästerna.

Hur kom du på att du skulle bli smed?

– Jag flyttade från Gävle och började på guldsmedsgymnasiet i Mjölby när jag var femton. Jag tyckte det lät kul och jag var inte direkt något geni i skolan. Jag hade ett MVG och det var i träslöjd. Att få skapa med händerna var något som jag fastnade för.

Vad hände efter gymnasiet?

– Efter studenten 2003 testade jag olika jobb bland annat som skivförsäljare och truckförare. Men jag kunde inte släppa drömmen och när Stiftelsen hantverk och utbildning kom med en lärlings-utbildning 2008 nappade jag direkt och fick en plats i Uppsala. Där gick jag i två och ett halvt år och tog emot mitt gesällbrev i Blå hallen i stadshuset i Stockholm, det var en mäktig känsla. Jag jobbade som guldsmed hos en juvelerare på Östermalm i fyra år, men på grund av mycket polerande som avger damm började jag utveckla astma. När jag blev sjukskriven fick jag sparken. Då såg jag min chans att starta eget. Jag ville kunna styra mina arbetsmetoder själv så att jag inte skulle bli sjukare. Och jag har aldrig mått bättre! Jag började med att hyra in mig i en verkstad tillsammans med sex andra tjejer och byggde upp mitt företag under ett års tid.

Var bodde du i Gävle?

– I Gamla Bomhus till jag blev 15 år och drog till Mjölby. Efter att ha smakat på friheten flyttade jag aldrig hem till mina föräldrar igen. När jag återvände flyttade jag till Sörby och senare till Brynäs. Min sista lägenhet på Drottninggatan har jag fortfarande kvar. Den vårdar min lillasyster ömt.

Vad tycker du om Gävle?

– Jag gillar Gävle och saknar alla vänner och den härliga gemenskapen som man får av att bo i en mindre stad. Stockholm kan vara väldigt ensamt trots alla människor. Det är tur att det ligger så nära. Jag brukar åka hem och hälsa på några gånger om året men nu har min familj hjälpt mig otroligt mycket med min nya butik, de har varit i Stockholm nästan varannan helg.

Var det i Gävle som ditt intresse för feministiska frågor väcktes?

– Nej, mina feministiska tankar och värderingar kom i och med att jag blev äldre och mer sökande efter vem jag var och vad jag stod för. När man arbetar och lever i en mansdominerad värld är det inte helt lätt att se nya vägar och möjligheter. När jag väl hade kommit underfund med att jag är lika mycket värd som någon annan blev det viktigt för mig att alla ska ha samma rättigheter. Det är det jag kämpar för nu. Jag upplevde ett fantastiskt tal av Gudrun Schyman på Gävle feministfest i augusti i fjol som anordnades av Feministiskt initiativ Gävle. Det var väldigt bra.

Vad är bäst med att vara smed?

– Att kunna skapa alla idéer som dyker upp i huvudet med händerna och kunna forma vad som ser ut som en klump i guld till en vigselring som någon bär hela livet med kärlek.

Har du någon förebild?

– Rosa Taikon är en fantastisk förebild och smed. Och två riktigt grymma brudar är Bianca och Tiffany Kronlöf, kolla in Full patte!

Vad gör du den åttonde mars?

– Då firar jag hela dagen med att tillverka feministiska smycken och läsa manifestet för jämlikhet, hållbarhet och nedrustning högt och tydligt med rak rygg. Sedan åker jag till mitt andra jobb som silversmideskursledare för sex fantastiska kvinnor och lär dem allt jag kan.