Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fingertoppskänslig satir med Clooney

Vilken prick, som simhoppskommentatorn Toiwo Öhman utbrast när Ulrika Knape tog OS-guld på 1970-talet.

I all sin ruskigt allvarstyngda återspegling av den krassa verklighet som nu råder på många håll i världen träffar Jason Reitman ”the bull’s eye” med sin skarpa satir. Vi har våra egna lokala exempel, som Norrsundet, Sandvik, Ericsson med flera. För att inte tala om bilindustrin på det nationella och internationella planet. Folk mister sina jobb till höger och vänster som en konsekvens av lågkonjunkturens tsunamiflod.

Den grånade, elegante George Clooney spelar en bödel som klampar in på företag där cheferna är för blödiga att avskeda sina medarbetare. Med iskalla uttryck, ibland med självbelåtna flin, går denne Ryan Bingham till verket. Hans uppgift är att förleda sina ”offer” en tro på att framtidsmöjligheterna nu öppnar sig, att de ska känna sig glada över att få göra något annat och att dörrarna inte stängs för gott. Fan tro’t för alla över 40.

Reitmans fingertoppskänsliga och nutidsaktuella satir är på samma gång underhållande som ytterst obehagligt. Clooney är briljant som mannen som tillbringar över 320 av årets dagar i luften, på flygplatser och på hotell runtom hela USA. Han jagar bonuspoäng hos flygbolagen och målet är 16 miljoner kilometer. En dag träffar han sin jämlike på den kvinnliga sidan, sexiga Alex (Farmiga), en kvinna som får Binghams iskalla känslor att tina upp. Emellertid ruvar hon på en hemlighet. Mindre hemlig är den andra kvinnliga motspelerskan. Unga Natalie kallas in för att odla sina besparingsåtgärder inom konsultföretaget och det blir givetvis en kollision med Binghams livsstil. Trots överspel i några scener tillför Anna Kendrick en hel del via sin roll.

Filmen skojar med plastkortsmanian, datorernas avskärmande inverkan på personliga möten och kontakter, sanslösa besparingsmetoder med mera. Klart sevärt, Clooney är bättre än i många föregående filmer.Stefan Andersson