Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Egon, 104, har spelat piano till stumfilmer

/
  • Egon Sundberg har naturligtvis ett piano hemma. Det är musiken och fotbollen som kantat hans liv. Nu fyller han 104 år.
  • Egon Sundberg har naturligtvis ett piano hemma. Det är musiken och fotbollen som kantat hans liv. Nu fyller han 104 år.
  • Egon Sundberg, 104 år.

Att minnet sviker emellanåt har vi nog alla varit med om. Men hos Egon Sundberg sitter årtal och minnen från gångna tider som ett rinnande vatten. Man blir imponerad av detta, för i dag fyller Egon 104 år.

Annons

Egon är född i Ockelbo och fick redan som 15-åring fast jobb som springpojke vid Kopparfors. Han började tidigt spela piano och när han var 15 år sökte han till Musikaliska akademin i Stockholm, men kom inte in. I stället spelade han i både små, stora och egna orkestrar och hade spelningar runt om i länet. Dessutom hade han extrajobb som stumfilmsmusiker vid olika biografer.

- Tänk på den tiden kostade det fem kronor att gå på bio, minns Egon.

Egon flyttade till Sandviken 1934 och i samma veva blev han tillfrågad om han ville börja spela fotboll med Sandvikens IF.

- Jag debuterade i allsvenskan mot Helsingborg, berättar Egon, och det gick faktiskt riktigt bra.

Han hade spelat fotboll sedan han var 15-16 år och hade väl egentligen ingen tanke på att bli allsvensk spelare. Men han blev erbjuden jobb på Jernverkets kontor, så han tackade ja.

I fem år höll han på med fotbollen, men till slut började han tröttna.

- Jag gjorde några inhopp efter det, och i en match mot Malmö var det faktiskt jag som gjorde det avgörande målet, det kändes skönt, säger Egon, med glimten i ögat.

Det hann bli bortåt 112 allsvenska matcher innan han la av och i dag är han Sveriges äldste allsvenske fotbollsspelare.

En historia som Egon gärna vill berätta är den när han var liten grabb och talade om för sin morfar att han och kompisarna gärna spelade fotboll. Problemet var att de inte hade någon boll, så det fick bli tidningar eller kläder som de band ihop med snören. Egons morfar ville vara snäll och gav grabbarna en boll när han vid ett tillfälle kom förbi. Bollen var inte riktigt rund och killarna fick förmaning att de inte fick använda skor när de spelade.

- Det visade sig nämligen att morfar hade tagit tillvara på grisblåsan när de slaktat grisen och det var den som fick agera boll, inte undra på att den lätt kunde gå sönder. Men den höll hela sommaren och vi hade kul.

Egon skrattar gott åt minnet och har många fler historier på lager, som han gärna vill delge mig. Ibland är det synd att man inte har mer tid.

Minnet är det alltså inga större bekymmer med, däremot ser och hör Egon lite sämre numera. Med all rätt.

Han bor i egen lägenhet i Sandviken och har hjälp av hemtjänsten en gång om dagen, när de ordnar hans lunch. Frukost och kvällsmaten fixar han själv. Dessutom bor dottern i Storvik och hjälper till med annat så fort det behövs.

Egon gifte sig 1939 och makarna flyttade till lägenheten 1948, han blev änkeman 1984 och har alltsedan dess alltså klarat sig själv.

Hur tror du det kan komma sig att du blivit så gammal som 104 år?

- Jag har inget svar på det, säger Egon, jag har nog levt ett högst normalt liv, utan några speciella knep.

Födelsedagen kommer att firas i morgon, lördag, hemma hos Egon, med bara den närmaste familjen.

Annons