Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Forskare sågar rapporten

Det var traumatiska upplevelser i hemlandet som gjorde många flyktingbarn apatiska för några år sedan.
Den slutsatsen dras nu i en rapport som Rädda Barnen beställt.
Men rapporten kritiseras av Nader Ahmadi vid Högskolan i Gävle.

– Den här rapporten återanvänder gammalt material. Den tillför ingenting nytt, säger Nader Ahmadi, som var forskningsledare för den statliga utredning om de apatiska flyktingbarnen, som gjordes 2005.

När det var som värst fanns över 400 svårt sjuka flyktingbarn i Sverige, barn som sjunkit in i ett komaliknande tillstånd och slutat äta.

Nu har barnen tillfrisknat, och antalet nya fall har minskat kraftigt. I dag vårdas mellan 15 och 20 utlandsfödda barn för uppgivenhetssymtom i Sverige.

Den statliga utredningen hittade ingen entydig förklaring till att så många barn blev sjuka. Men i den rapport som Rädda barnen presenterade på tisdagen pekas de traumatiska upplevelser som barnen hade med sig från sina hemländer ut som huvudorsaken till att de blev så svårt sjuka.

Studien har gjorts av psykologen Gunh Godani, Rädda barnen, och psykiatrikerna Göran Bodegård och Per Anders Rydelius på Karolinska Institutet.

Av de 33 barn som ingick i studien hade samtliga varit med om konkreta dramatiska händelser vid ett eller flera tillfällen. 15 barn hade sett anhöriga dödas, 17 barn hade exponerats för sexuellt våld, varav fyra själva våldtagits av en eller flera förövare.

Också barnens mammors psykiska hälsa har betydelse för barnens sjukdom, enligt studien.

Tio av barnen hade mödrar som utsatts för gruppvåldtäkt och i många fall hade barnen bevittnat händelsen.

Men Nader Ahmadi tycker inte att den nya studien ger något nytt svar på frågan varför över 400 flyktingbarn i Sverige fick uppgivenhetssymptom i början av 2000-talet i Sverige.

– Jag har väntat på den här undersökningen, men jag blev faktiskt besviken. Det är bara åtta procent av de barn det handlar om som ingår i undersökningen och den bygger på gammalt material, säger han.

– Jag förstår inte vad som är vitsen med att använda samma material igen, säger han.

Nader Ahmadi tycker att det behövs mer forskning om varför så många flyktingbarn i Sverige drabbades av vad som numera kallas uppgivenhetssymtom under några år.

– Nu när den akuta situationen är över hoppas jag att fler seriösa forskare tar tag i frågan. Det finns fortfarande väldigt lite forskning.

– Jag har inte fått uppdraget men annars skulle jag gärna forska mer i den här frågan själv, säger han.

GD har sökt landshövding Barbro Holmberg, som var migrationsminister under de år då debatten om de apatiska flyktingbarnen var som mest intensiv.

Hon låter dock hälsa genom sin sekreterare att hon inte har några kommentarer, och inte har läst Rädda Barnens rapport om de apatiska flyktingbarnen.