Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gärna skolavslutning i kyrkan

Annons

Jan Björklund, FP, och Hans Backman, FP,

partiordförande respektive riksdagsledamot, om skolavslutningar, kulturarv och trosbekännelser...

I dagarna börjar sommarlovet för över en miljon elever. Av tradition hålls många avslutningar i kyrkan. Det kan vara högtidligt och fint – men är kontroversiellt.

Diskrimineringsombudsmannen anser att det är olämpligt att hålla skolavslutningar i kyrkan, eftersom eleverna tillhör olika religioner och kulturer. Diskrimineringsombudsmannen vänder sig också emot att eleverna sjunger Den blomstertid nu kommer. Invandrare kan känna sig diskriminerade av detta.

I den infekterade debatten ställs två av den svenska skolans bärande principer mot varandra: å ena sidan värnandet av vårt gemensamma kulturarv, å andra sidan förbudet mot konfessionella inslag i utbildningen. För oss är denna motsättning konstlad. Vi ser gärna skolavslutningar i kyrkan, om man så vill lokalt.

Även Skolverket bedömer att skolavslutningar i kyrkan kan anses vara försvarligt så länge tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron, inte på religiösa inslag.

Den svenska skolan har många traditioner som är kopplade till kyrkan. I nästan alla skolor sjunger eleverna Den blomstertid nu kommer på avslutningarna, trots textraden om ”Guds godhets rikedom”. Vid jul finns både julstjärnor och adventsljusstakar i klassrummen. Och oavsett om man går till kyrkan eller inte, så klipper barnen tomtar och smällkarameller. Till påsk är det samma sak, fast med påskkycklingar.

Både jul och påsk är traditioner, och Den blomstertid nu kommer är en psalm, men de är en del av vårt kulturarv och måste få vara det. Samtidigt ska inte någon tvingas till religionsutövning. Ingen ska behöva avge trosbekännelse eller be en bön under en skolavslutning. Men man kan vara i kyrkan, ha en kyrklig inramning och till och med en präst som berättar om varför vi firar julen och hur den firas.

Sedan måste varje skola och rektor själva få fatta sina egna beslut, efter eget omdöme och med hänsyn till lokala förhållanden.

På en del ställen har man traditioner som går flera hundra år tillbaka i tiden. Det är inte rimligt att staten ska förbjuda dessa. Vi tror inte att man på något sätt främjar ökad tolerans genom att säga att vi ska avskaffa våra kulturella traditioner. Tvärtom finns det en stor risk i det.

Om effekten av att vi välkomnar många nya svenskar i vårt land blir att de gamla svenskarna känner att de måste utplåna sina egna traditioner, då kommer folk att vända sig emot invandring. Rasisterna i Sverige säger redan att invandringen leder till att vi måste ge upp vårt kulturarv.

Tolerans mot andra är inte att utplåna sin egen identitet. Tolerans är att respektera andras kulturella identiteter lika mycket som vi vill att andra ska respektera vår. Vi möter aldrig invandrare som kräver att vi ska utplåna våra traditioner. Det är snarast ett utslag av överdriven politisk korrekthet hos personer i det svenska etablissemanget att driva sådana ståndpunkter. Sverige måste vara ett land som både är tolerant mot de människor som kommer hit och som vårdar det kulturella arvet.

Jan Björklund, FP,

partiordförande och utbildningsminister

Hans Backman, FP,

riksdagsledamot från Gävleborg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel