Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gasen i botten i nostalgitripp till Värmlands skogar

Lena Koppel släpper in oss i tidsmaskinen och vi far tillbaka till 1960-talet och hamnar mitt i djupaste skogarna kring Torsby i Norra Värmland. Till Roffe i bilverkstan, till Eivors kafé och till dansbandsmusiken där... just det, Roffes med Eivor spelar.

Men först får vi bekanta oss med veterinärsassistenten Ulla Karlsson på läbbiga uppdrag hos diverse kossor ute i byarna. Hon kör bil ”som en hel karl” och bär på en dröm, att få bli rallyförare.

Jag vet inte hur dåtidens profiler som Evy Rosqvist, Ursula Wirth och Pat Moss-Carlsson hade det i början av sina karriärer, kanske var de lika oaccepterade i den manliga omgivningen som Ulla Karlsson. Men inte så sällan segrar envisheten och med hjälp av kartläserskan, storbonddottern Birgitta som drömmer om Frankrike, blir det åka av.

Kvinnor kan – sannerligen!

Mer ska väl inte avslöjas om denna småmysiga, nostalgifyllda och i hög grad tempostarka och komiska film. Det är feelgood så det bara sprutar om däcken och jag kände mig verkligen varm om hjärtat under premiärvisningen.

Skådespelarinsatserna är strålande med huvudrollsinnehavaren Eva Röse på topp bland alla sköna karaktärer. Överdrivet nördigt och töntigt emellanåt i hennes omgivning, men det stör inte så mycket.

Maria Lundqvist som Eivor med Pucko-drickat, de goda mackorna och den svängiga sångrösten lyfter filmen ett snäpp och Marie Robertson gör sin mesiga och till en början åksjuka (!) Birgitta med bravur.

Gubbarna blir här bifigurer. Loffe Carlsson ser mestadels bortkommen ut som reporter för lokaltidningen och Claes Malmberg har med sig sin pillemariska mimik. Däremot har Johan Hedenberg, den ende som i viss mån försöker sig på den värmländsk dialekten, fått en enfaldig roll.

Som sagt, vill ni gå på bio, känna er okritiska och må ganska bra så är ”Rallybrudar” att rekommendera.