Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

44 extramiljonergicktill annat

Barn & Ungdom har fått 44 miljoner kronor under fyra år för att minska barngrupperna.
Men större delen har använts för att mildra sparkraven i stället.

Annons

Under förra mandatperioden beslutade kommunfullmäktige att ge Barn & Ungdom ett extra anslag på elva miljoner kronor varje år. Pengarna skulle användas till att infria vallöftet om att minska barngrupperna i förskolan.

Men nu, fem år senare, har ingen generell minskning skett.

– Det har inte funnits något leveranskrav, säger Per-Åke Fredriksson, oppositionsråd för Folkpartiet.

Hans parti anser att kommunen borde införa ett tak för hur stora barngrupperna ska vara och det innebär mellan 13 och 15 barn.

Majoriteten å sin sida har inte velat nämna en specifik siffra utan menar att kvalitet handlar om andra saker.

Inför valet i höstas lovade Socialdemokraterna återigen att minska barngrupperna.

Även i år har pengar skjutits till.

Jens Leidermark, S, var ordförande för barn- och ungdomsnämnden under förra mandatperioden, då förvaltningen skulle spara sammanlagt åtta procent. Resultatet blev stängda skolor och uppsagd personal. Att då öronmärka pengar för att minska barngrupperna gick inte.

Tillskottet gick i stället in i budgeten efter en diskussion under budgetarbetet.

– Vi undantog förskolorna från sparkraven så långt det gick med de 30 miljonerna. Hade vi först sparat och sedan skjutit till pengar för barngrupperna hade det blivit fel.

Enligt Sinikka Pisilä, kvalitetscontroller på Barn & Ungdom, har tillskottet för 2010 och 2011 hanterats på ett annat sätt. Förskolorna får ansöka om pengar för att minska barngrupperna.

Det kan handla om att anställa mer personal eller att ha färre barn med samma budget.

Att öka personaltätheten är det vanligaste sättet.

– Men jag vet att Milbogården gjorde fler avdelningar och behöll personalen trots färre barn. Det var inte kö dit, säger Sinikka Pisilä.

Ambitionen hos Barn & Ungdom är inte att samtliga barngrupper ska minska. Fler lokaler innebär att grupper kan minskas där det behövs, samtidigt som den ökade efterfrågan hanteras.

I dag utnyttjar 90 procent av alla som är berättigade till barnomsorg det.

Ökningen är två procent, vilket motsvarar 100 platser.

– Som planeringen ser ut nu kommer vi att kunna hantera volymökningen redan till hösten, säger Sinikka Pisilä.

Någon djupare analys av varför efterfrågan ökar har inte gjorts ännu, men en ljusnande arbetsmarknad och att många som blev arbetslösa under finanskrisen har valt att studera är två tänkbara orsaker. Barn & Ungdom har inte heller varit tillräckligt bra på att planera.

En översyn av planeringsarbetet pågår och kommer att redovisas för nämnden i juni.

Mer läsning

Annons