Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alexandra slåss mot elden i Australien

/
  • Beredd. Alexandra Simpson har bytt Gävle mot ett brinnande Australien. Hon jobbar som ranger i en nationalpark, och när det brinner är det eldbekämpning som gäller. Verktygen är främst kratta och motorsåg, för att skapa brandgator som hindrar fortsatt spridning.

GÄVLE/AUSTRALIEN
- Det brinner överallt. Det värsta är att 90 procent av bränderna beror på idioter som bara tänder på.

Annons
Alexandra Simpson från Gävle arbetar med släckningsarbetet i Australiens brandhärjade nationalparker.
Hon tillhör en grupp som flygs ut med helikopter och försöker hindra bränderna att nå bebyggelsen.
-Vår typ är för det mesta torr brandbekämpning. Vi flygs ut i helikopter för att med kratta och motorsåg skapa en linje som inte elden kan korsa, säger hon.
Alexandra Simpson är Ranger på en nationalpark fyra timmar söder om Sydney. Där har de lyckats ringa in branden, och koncentrerar sig nu på att bevaka att den inte sprider sig. Värre är det i andra områden, främst runt huvudstaden Canberra. Där har bränderna tagit fyra liv och minst 450 bostadshus har slukats av lågorna.
En normaldag för Alexandra Simpson och hennes kollegor börjar tidigt på morgonen, innan det blivit för varmt. De flyger ut och släpps av vid brandfronten. Med sig har de nödproviant, komradio och så mycket dricksvatten de kan bära.
-Vi jobbar 14-16 timmar per dag i tre dagar. Sedan är man ledig för att vila upp sig lika länge. Det är ett otroligt krävande jobb, säger Alexandra Simpson.

Möter skadade djur
I släckningsarbetet är det inte sällsynt att de stöter på skadade koalabjörnar och opossum.
-Oftast har de bränt fötterna och öronen, säger Alexandra Simpson.
Djuren lämnas till frivilliga djurorganisationer som sköter om dem tills de är friska.
Enligt Alexandra Simpson har bushbränderna skapat en våldsam debatt i Australien, men hon tycker att den ligger på fel nivå.
-Folk måste lära sig leva med den natur de har omkring sig. Innan de vita kom hit 1788 kunde ett blixtnedslag orsaka en brand som pågick i månader. Men nu har vi byggt städer i naturreservaten och släcker bränderna. Det är inte naturligt.
Hon förklarar att växtligheten är anpassad till att brinna ner ofta. När den inte gör det förändras den, och förtätas. När det väl blir storbränder händer det som nu sker. Det är omöjligt att stoppa. Och inte gör vädrets makter det enklare.
-Nu har vi 40 grader varmt och en luftfuktighet på fem procent. Och nu hotar de med mera blåst, säger Alexandra Simpson.
Hon har spelat in en dokumentär om branden.
-Jag filmade i två veckors tid och skrev en historia, saga om själva branden. Den blev jättebra och den ska eventuellt visas på tv, säger hon.
En kopia har dessutom lämnat landet. Den finns hos mamma och pappa hemma i Gävle.

Magnus Lundquist
026-15 96 63
magnus.lundquist@gd.se

Mer läsning

Annons