Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Både ris och ros för höjd pensionsålder

/
  • Med 24 år inom vården har Erika Armijo, 54 år, börjat känna sig trött. I dagsläget kan hon tänka sig att jobba till 63, men inte längre. Samtidigt förstår hon inte varför personer inom tunga yrken ska tvingas jobba längre.– Det här är ett psykiskt och fysiskt påfrestande jobb. Vi orkar inte jobba för länge.
  • Ulla Zens tvingades sluta jobba när hon fyllde 67 men hade gärna fortsatt.

Låt de som vill jobba längre – men tvinga ingen att göra det.

Det tycker de som Gefle Dagblad pratat med anledning av den planerade höjningen av pensionsåldern.

Annons

Erika Armijo arbetar som vårdbiträde på Sofia Magdalena i Gävle. Hon beskriver arbetet som roligt, men varje arbetsdag tar på krafterna. Hon har jobbat inom vården sedan 1989 och trots att hon har långt kvar till pension känner hon att åren börjar ta ut sin rätt.

– Jag känner mig väldigt trött, redan vid 54 års ålder.

I förra veckan fick hon genom Dagens Nyheter höra att den statliga pensionsåldersutredningen ska föreslå en höjning av pensionsåldern med två år. Om det genomförs skulle den statliga allmänna ålderspensionen inte kunnat tas ut förrän vid 63 år till skillnad från dagens 61. Hon och flera av hennes kollegor på Sofia Magdalena reagerade likadant.

– Det känns hemskt, de tänker inte på vanligt folk som jobbar. Vi orkar inte, säger hon.

Om kroppen tillåter kan Erika Armijo förvisso tänka sig att jobba till 63. Fast hon förstår inte varför någon ska tvingas arbeta kvar när ungdomsarbetslösheten är så stor.

– Unga som kommer hit har idéer. Ge dem möjlighet att arbeta i stället!

Ulla Zens befinner sig på sätt och vis i andra änden av spektret. Förra året slutade hon som 67-åring på Sandvikens kommun som skolskjutsplanerare. Hon är positiv till att utredningen, enligt Dagens Nyheter, också öppnar för att rätten att jobba ska höjas till 69 år. Hon trivdes på sitt jobb och hade gärna fortsatt om hon fått möjligheten.

– Om jag blivit tillfrågad att fortsätta, eller jobba halvtid, hade jag säkert inte tvekat.

– Känner man sig frisk, orkar och tycker det är trevligt tycker jag man ska fortsätta arbeta.

Men Ulla Zens poängterar att hon hade ett kontorsjobb som inte tog någon fysisk tribut och har liten förståelse för att folk med tunga jobb ska tvingas jobba längre än i dag.

– Jag förstår om folk inom vården och industrin blir deppade. De kanske är utslitna redan vid 50 och så tvingas de jobba längre, nä nä nä, säger Ulla Zens som går på Erika Armijos linje.

– Om ungdomarna kan få jobbet ska vi gamla gå hem.

Mer läsning

Annons