Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dans gör matte mer begripligt?

/
  • Camilla Lucchesi från Torsbergsgymnasiet i Bollnäs deltog i gårdagens seminarium för lärare som vill veta mer om hur man kan lära ut matematik med hjälp av dans. Just den här övningen gick ut på att placera sig rätt längs en tallinje.
  • Romber, trianglar, parallellogram... Allt går att visa med kroppen.
  • Att bilda geometriska former, ensam och tillsammans med andra, är en av uppgifterna som kan ingår i en dansmattelektion för högstadieelever. I går fick lärare i Gävle lära sig mer om undervisningen.
  • Mattias Eriksson, lärare i matte och naturkunskap på Stora Sätraskolan, fick lära sig mer om dansmatte i går och är intresserad av att låta sina elever testa.
  • Ninnie Andersson har tillsammans med mattelärare vid en skola i Älvsjö utvecklat mattedans. I går fick lärare i Gävle pröva på undervisningsformen.

Geometriska former, procenttal och vinklar. Allt går att dansa fram. I går utbildades lärare i Gävle i att leda klasser i dansmatte.

Annons

– Nu vill jag att ni sätter ihop en komposition där ni får med cirkelns diameter, radie, omkrets, area och mittpunkt, säger föreläsaren och dansläraren Ninnie Andersson.

De knappt 20 lärarna som samlats i en danssal på Kulturskolan i Gävle börjar genast prata ihop sig.

– Om du går runt så...

– Och sen lägger vi oss ner?

En stund senare slår Ninnie Andersson igång musiken och visst! De matematiska termerna dansas fram, klart och tydligt så att alla förstår.

Tanken med dansmatte, som Ninnie Anderssons utvecklat inom projektet Skapande skola, är att hitta nya sätt att hjälpa högstadieelever att förstå matematik. Genom att låta kroppen gestalta begreppen som eleverna i vanliga fall bara läser om i skolböckerna kan förhoppningsvis fler hänga med i undervisningen.

Mattias Eriksson, lärare i matte och naturkunskap på Stora Sätraskolan, var en av deltagarna i gårdagens seminarium. Efter cirka en halvtimmes dans tyckte han att lektions- formen verkade intressant.

– Det är roligt om man kan fånga elever som har svårt att läsa i böckerna, säger han.

Ninnie Andersson berättar att det fanns ett visst motstånd, både från matematiklärare och elever, på hennes skola utanför Stockholm när dansmatten testades för första gången år 2008. Men i dag är eleverna minst sagt taggade inför lektionerna. Frågan är dock om deras skolresultat i ämnet blivit bättre.

– Vi har inte gjort någon mätbar utredning kring resultatet, men enkäter med eleverna visar att deras självförtroende inom matematiken har förbättrats tack vare dans- matten, säger hon.

Mer läsning

Annons