Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför blöder sjukvården

GÄVLE Nya sparpaket år efter år. Vårdplatser dras in, akutsjukhus läggs ned.
Ändå räcker inte pengarna.
Så ser det ut i sjukvården, inte bara i Gävleborg utan i hela Sverige och i stora delar av västvärlden.

Annons
- Det finns starka kostnadsdrivande krafter som gör att sjukvården är mycket svår att styra, säger Stefan Ackerby, chefsekonom på Landstingsförbundet.
I Gävleborg har landstinget i många år fört en ojämn kamp mot de ökande kostnaderna i sjukvården. Intäkterna - det vill säga skatter, statsbidrag och avgifter - har inte räckt till, något som ständigt medfört nya underskott och nya sparåtgärder.

Så sent som år 2000 höjdes landstingsskatten med 50 öre. Det gav landstinget ett ekonomiskt andrum. Men i dag är man tillbaka på ruta ett igen. Hela överskottet har ätits upp och nya neddragningar i verksamheten är nödvändiga.
I debatten förekommer många överdrifter och förenklingar. Gästrikarna skyller på hälsingarna, hälsingarna skyller på gästrikarna, sjukhusen skyller på primärvården, vårdpersonalen skyller på politikerna och politikerna skyller på varandra.
Men bakom alla trätor döljer sig en tämligen komplex grundproblematik som gäller sjukvården i hela Sverige.
Att kostnaderna ökar så kraftigt beror på en mängd faktorer:
o Den medicintekniska utvecklingen. Sjukvården kan göra alltmer för alltfler. Operationer och behandlingar som tidigare var förbehållna yngre och "friskare" personer görs i dag på gamla, skröpliga människor.
o Andelen äldre människor ökar. Med åldern ökar den enskildes vårdbehov - och kostnaderna för landstingen.
o Patienternas krav på tillgänglighet och service i vården ökar.
o Löneutvecklingen. Rekryteringssvårigheter trissar upp lönekostnaderna för vissa personalkategorier och tvingar landstingen hyra in personal till höga kostnader.
o Läkemedelsutvecklingen. Nya läkemedel tas fram som är dyrare än de gamla och som gör det möjligt att behandla fler patienter än tidigare.
o Politiska beslut. Reformer som vårdgaranti, fritt vårdval och avgiftsfri barnsjukvård genererar ökade kostnader.
o Administrativ överbyggnad. Landstingen styrs politiskt, något som automatiskt medför merkostnader.

Kostnadsökningarna är inte bara av ondo. Det är positivt att nya behandlingsmetoder utvecklas och att fler patienter får en bättre vård. Kruxet är att pengarna inte räcker till. Skatteintäkterna växer inte i samma takt som kostnaderna. Detta är ett problem för hela den offentliga sektorn.
Rådande lågkonjunktur med stigande arbetslöshet förvärrar situationen. Ju färre som jobbar och får lön desto mindre skattepengar får landsting och kommuner in. Problemet späs på ytterligare av att så många i Sverige just nu går sjukskrivna.
I det här avseendet ligger Gävleborg extra risigt till. Här är arbetslösheten och sjukskrivningstalen högre än i många andra län. Dessutom minskar befolkningen, något som ytterligare försämrar skattekraften.

Stefan Ackerby, som följer den svenska sjukvården från ett helikopterperspektiv, anser att det fortfarande finns sparpotential.
För att säkra den framtida finansieringen ser Stefan Ackerby två huvudalternativ:
o Skattehöjning. Landstingen skulle därmed få mer pengar till bland annat sjukvård.
o Prioritering. Det offentliga åtagandet skulle begränsas och patienterna själva få betala för fler sjukvårdsinsatser.
Politiskt är bägge vägarna kontroversiella. Landstinget i Östergötland har i dagarna beslutat om en prioriteringslista som blivit mycket omdiskuterad. Skattehöjningar kan å sin sida vara samhällsekonomiskt skadliga och är heller inget som allmänheten önskar sig.
- Om skatten höjs förväntar sig folk att de också ska få
mer vård för pengarna. Det är svårt att sälja in en skatte
höjning som bara innebär minskade besparingar, säger Stefan Ackerby.

Björn Hanérus
026-15 96 34
bjorn.hanerus@gd.se

Mer läsning

Annons