Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De kräver valfrihet för rörelsehindrade elever

/

Alla rörelsehindrade elever får inte anpassade läromedel, särskilt stöd eller kan delta på idrottsdagar. Inte heller är alla skolor tillgängliga för rörelsehindrade.
Det här vill RBU ändra på.

Annons

I Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars, RBU:s, enkät i höstas framkom brister i landets skolor. Sex av tio föräldrar upplevde att deras barn inte fritt kunde välja skola. Två av tio upplevde ett tryck att barnet skulle gå i särskola eller rörelsehinderklass. Ett av fyra barn har blivit kränkt i skolan på grund av sitt rörelsehinder. Ett av tio barn hade nekats plats av skolan för att den inte var tillgänglig.

– Att man inte ens kommer in genom dörren tycker vi är beklagligt 2012, säger Henrik Petrén, jurist på RBU.

RBU vill att skolorna omfattas av samma tillgänglighetskrav som offentliga lokaler.

Allvarligaste bristen anser förbundet är att var tredje förälder i enkäten inte anser att deras barn får det särskilda stöd de behöver.

För att göra skolan bättre krävs mer resurser, bättre kunskap och ändrad attityd hos skolpersonal samt vissa lagändringar, säger Henrik Petrén.

Riksdags- och kommunfullmäktigeledamoten Lars Beckmans, M, tvillingdöttrar behöver rullstol.

– Det finns stor förbättringspotential, säger han om skolläget i Gävle.

Mer vill han inte säga när döttrarna inte är med, men berättar att det tog tre år att få en dörröppnare till en Gävleskola och att Sofiedalsskolan saknade hiss till gympasalen. Han tycker att det är en attitydfråga att inkludera alla i skolan.

– Det handlar om inställningen, att alla är lika mycket värda, säger han.

Vad är han då självkritisk till i rollen som politiker?

– Vi måste lyfta de här frågorna mycket bättre.

Det ska han göra genom att se till att Gävles skolpolitiker får RBU:s rapport.

Av de 392 familjer som svarat på RBU-enkäten kommer fyra från Gävleborg.

Mer läsning

Annons