Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dyra politiker i landstinget

/
  • Arkivbild De fyras gäng. - Många politiker är bra för välfärden, anser finanslandstingsråd Ingrid Liljegräs, i röd tröja, här tillsammans med sina kollegor Lotta Lagnander, v, Ann Margret Knapp, s, och Ann-Catrin Bergman, mp.

GÄVLE
Landstinget i Gävleborg har ovanligt höga politikerkostnader inom sjukvården. Bland de landsting som ingår i det så kallade Nysam-samarbetet ligger Gävleborg i topp.

Annons
Många politiker är bra för demokratin, anser finanslandstingsrådet Ingrid Liljegrääs, s.
- Sedan kan man förstås fråga sig om det är värt pengarna. Jag tycker det, säger hon.
Sjukvården är en politiskt styrd verksamhet. Men hur mycket får det politiska arbetet kosta? Frågan ställs allt oftare i takt med att sjukvårdens ekonomiska problem tilltar.
Så här ser bilden ut i landstinget i Gävleborg:
" Under 2002 kostade den politiska verksamheten inklusive tjänstemannaorganisationen totalt 50 miljoner kronor, enligt landstingets egna uppgifter. Hälso- och sjukvårdspolitikerna kostade 32 miljoner, deras tjänstemän 15 miljoner. Politikerna inom regional utveckling kostade två miljoner, deras tjänstemän en miljon.
Att detta är en relativt hög nivå bekräftas i den senaste nyckeltalsrapporten från Nysam. I Nysam deltar elva av landets landsting och syftet är att jämföra kostnader, verksamhet, vårdutnyttjande med mer. De uppgifter som lämnas till Nysam ska vara framtagna på samma sätt i alla landsting, därför är en rättvisande jämförelse möjlig.

116 kronor per invånare
Det visar sig att Gävleborg ligger i topp när det gäller politikerkostnader inom hälso- och sjukvården räknat per invånare:
" Gävleborgaren betalar 116 kronor per år för hälso- och sjukvårdspolitikerna. Det kan jämföras med gotlänningen som endast betalar 52 kronor per år för sina hälso- och sjukvårdspolitiker.
I Nysam-jämförelsen ingår endast kostnaderna för hälso- och sjukvårdspolitikerna. Men lägger man till kostnaderna för tjänstemännen som servar hälso- och sjukvårdspolitikerna betalar gävleborgaren 170 kronor per år. Lägger man dessutom till politiker och tjänstemän som arbetar med de regionala frågorna kommer årskostnaden för gävleborgaren upp i 180 kronor.
En förklaring till de höga kostnaderna är att politikerna är många. Det finns till exempel fyra lokala hälso- och sjukvårdsnämnder i länet med 13 ledamöter i varje.
I år har den politiska organisationen byggts ut ytterligare. Landstingsstyrelsen har fått fyra nya beredningar, något som resulterat i 44 nya politiska uppdrag.
Dessutom har antalet heltidsarvoderade landstingsråd i och med miljöpartiets inträdande i landstingsledningen ökat från tre till fyra. Antalet oppositionsråd är fem.
Ingrid Liljegrääs menar att demokratin måste få kosta. Hon citerar förra demokratiministern Britta Lejon som ska ha sagt att Sverige behöver fler politiker, inte färre.
- Det behövs lokala politiker för att föra ut samtalet om sjukvårdens frågor till befolkningen. Därför vill jag ha kvar de fyra hälso- och sjukvårdsnämnderna, säger hon.
Att ge folk insyn i hur prioriteringar görs och varför politikerna agerar som de gör är mycket viktigt, tycker hon.
De fyra nya beredningar som landstingsstyrelsen tillsatt är en modell som Ingrid Liljegrääs lanserat. Hon har med denna förändring velat bredda inflytandet. Tidigare fördes alla diskussioner av 13 "elitpolitiker" i landstingsstyrelsen. Nu bereds ärendena i beredningar där även ett flertal fritidspolitiker ingår.
- Det här ger inte minst oppositionen en ökad insyn, tycker Liljegrääs.

Utvärderas
Beredningsmodellen ska utvärderas efter ett år. Men Ingrid Liljgrääs ser personligen ingen anledning att avskaffa den. Den fungerar bra, tycker hon.
Men det finns kritik mot nuvarande organisation. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är för många och beredningsmodellen i landstingsstyrelsen för resurskrävande, anser Inger Källgren, moderaternas oppositionsråd.
- Det är oförsvarbart att ha en så dyr politikerorganisation i rådande ekonomiska läge, tycker hon.
Enligt henne får landstinget inte ut något positivt av att ha så många politiska uppdrag.
- Tvärtom fungerar det politiska arbetet sämre med beredningsmodellen än med det gamla systemet.
Inger Källgren säger att hon har svårare att sköta sitt uppdrag som styrelseledamot när hon inte får vara med i den förberedande diskussionen i ärendena.
- Även mina partikamrater i beredningarna är kritiska. De känner sig som gisslan. Som fritidspolitiker är det svårt att hinna sätta sig in i alla ärenden.

BJÖRN HANÉRUS

Mer läsning

Annons