Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elva miljoner till lärarlyft outnyttjade

/
  • Moderaterna Tomas Tobé och Ewa Stenberg Jäderberg tycker det är synd att elva miljoner som regeringen avsatte till fortbildning av lärare i Gävle förblev outnyttjade.– Är man en smart skolpolitiker lokalt så ser man till att utnyttja pengarna, säger Tomas Tobé med tydlig adress till Åsa Wiklund-Lång, S, som leder barn- och utbildningsnämnden.

Cirka elva av de 30 miljoner kronor som regeringen avsatt till fortbildning av lärare förblev outnyttjade i Gävle.

– Man blir förskrämd och bekymrad, säger skolpolitikern Ewa Stenberg Jäderberg, M.

Enligt Åsa Wiklund-Lång, S, beror det på att intresset bland lärarna var för svagt.

Annons

Mellan åren 2007 och 2011 avsatte regeringen pengar till kommunerna för att höja lärarnas kompetens och i förlängningen även yrkets status. Om en pedagog ville studera på högskolan fick han eller hon behålla minst 80 procent av sin lön och kommunerna fick i sin tur kompensation av staten.

Till kommunerna i Gästrikland avsattes sammanlagt 120 miljoner kronor för satsningen ”Lärarlyftet I”. Drygt 30 av dessa var ämnade för Gävle.

När Skolverket nu utvärderat satsningen visar det sig att långtifrån alla statliga pengar använts. För Gävles del handlar det om runt elva miljoner kronor som förblev orörda.

– Är man en smart skolpolitiker lokalt så ser man till att utnyttja pengarna, säger Tomas Tobé, riksdagsledamot för Moderaterna.

I går höll han en pressträff på Stigslundsskolan tillsammans med Ewa Stenberg Jäderberg, gruppledare för Moderaterna i barn- och ungdomsnämnden i Gävle. De är båda upprörda och förvånade över att kommunens pedagoger endast utnyttjat 63 procent av de möjliga pengarna och vill lägga skulden på de styrande S-politikerna.

–Jag blev jätteledsen när jag såg siffrorna eftersom de styrande i Gävle brukar prata om ”skolan först”, säger hon.

Men barn- och ungdomsnämndens ordförande Åsa Wiklund-Lång, S, tycker att det är konstigt att bara klandra arbetsgivaren för att alla statliga pengar inte utnyttjades.

– Självklart hade det varit toppen om alla pengar gått åt, men man kan inte bara säga att kommunen gjorde för lite. Det handlar om individer också. När intresset bland pedagogerna inte fanns så gick vi inte in med tvångsmedel, säger hon.

Hennes bild bekräftas av Frank Stoor, chef för barn- och ungdomsförvaltningen.

– Det var helt enkelt för få lärare som sökte. Det är bara att beklaga, men vi som kommun kan inte tvinga någon att studera, säger han.

Vad lärarna inte visste då vara att det skulle komma ett krav på lärarlegitimation, vilket sätter en helt annat press på rätt kompetens för att över huvud taget få sätta betyg.

– Nu har vi ett söktryck, just nu är det 31 lärare som studerar inom ramen för Lärarlyftet II, säger Frank Stoor.

Den här gången ser ersättningsmodellen ut på ett annat sätt. I stället för en procentsats på lönerna får kommunerna nu bidrag för varje högskolepoäng som pedagogerna tar. Det kommer att innebära mindre statliga pengar till huvudmännen.

– Att staten inte ger lika goda förutsättningar nu tycker jag är olyckligt, säger Åsa Wiklund-Lång, S.

Mer läsning

Annons