Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En fängslande historia

/
  • Vid 1900-talets början fick fångarna arbeta i sina celler. Hade fången hög klasstillhörighet kunde han få ha dörren på glänt. Foto: NICK BLACKMON

GÄVLE I dag invigs Sveriges enda kriminalvårdshistoriska museum. I går hölls en dramatisk pressvisning av nygamla fängelsemuseet. I en av cellerna förvaras nämligen Sveriges siste bödels bila och den visade sig fortfarande fungera.

Annons
Skarprättare Anders Gustav Dahlman lade undan bilan för gott i början av 1900-talet men den är fortfarande rakbladsvass.
Det var när projektledare Katarina Kallings-Nilssons make Rolf, skulle fixa det sista i cellen som han råkade komma åt bilan. Den föll över hans hand.
Som tur var blev det inget tungt fall men tillräckligt för att Rolf Nilsson skulle få ett blödande jack i handen. Bilan fungerar alltså fortfarande 100 år efter sin "pension".

I dag, fredag, ligger bilan förhoppningsvis inom glas för nu invigs det fängelsemuseum i "Hotel Hamilton" som tidigare låg det i det gamla stadshäktet tvärs över gatan.
Till invigningen kommer bland andra kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör, Lena Häll Eriksson, författaren Lasse Strömstedt och landshövding Christer Eirefeldt.
På lördag får allmänheten tillträde och därefter kommer museet att vara öppet varje helg samt tisdagar till torsdagar.
Besökarna får titta in i tio celler. Tre av dem är interiörer. Den första från 1850, den andra från 1900 och den tredje från 1986. De skiljer sig en hel del åt. I den första cellen sitter en kvinna med sina två små barn. En hängmatta och en väggfast potta är det enda som finns i cellen. År 1900 fick fången arbeta men satt isolerad. Därefter gick utvecklingen fort. 1986 fanns det gardiner, sängöverkast och teve i rummen.

Flera av cellerna har teman och berättar bland annat om hur cellfängelserna kom till och hur fängelserna var som arbetsplats.
Vid 1800-talets början hade fångvaktarna skiftgång och jobbade 90-110 timmar per vecka. De sov också över på fängelset. De hade det alltså inte mycket bättre än fångarna.
En cell visar brott och straff. En mindre förseelse för den som redan satt av sin tid var att rita i böcker eller dra ut trådar ur sängkläderna. Men även sånt ofog bestraffades hårt.

I en cell finns konst signerad de intagna och i en annan, kallat kuriosakabinettet, visas flyktförsöken. Men det handlar inte bara om fysiska flykter utan även om mentala flykter.
I den sista cellen finns ett faktarum där bland annat fängelseskolans bibliotek samlats. Där finns också fångrullor från 1827-1881 och polisunderrättelser från 1878-1950. Tanken är att forskare av alla de slag ska kunna nyttja rummet.

Formgivningen har Desiree Kjellberg stått för.
- Vi vill visa den sämre historien. Annars är det oftast kungar och slott som visas på museer. En del har frågat varför vi rotat i det här men det är en del av historien, säger hon.
Nästa etapp ska vara klar 2005. Då är det tiden före 1850 som ska visas i det gamla länshäktet från 1732.

Moniqa Swälas
026-15 96 28
moniqa.swalas@gd.se

Mer läsning

Annons