Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

För dyrt för Gävle – men inte för Borås

/

För snart tio år sedan lyckades Elfsborg göra det som Gefle IF fortfarande drömmer om. Bygga en ny arena med kommunens ekonomiska muskler i ryggen.

Annons

Gefle IF vill ha en ny arena. Den ska kosta 120 miljoner och en byggherre står redo att sätta igång. Men Gävle kommun vill inte ställa upp som borgenär till lånet då de tycker att klubbens kostnadsberäkning är osäker.

2001 utspelade sig en liknande situation i Borås när stadens lag Elfsborg ville bygga en nästan lika dyr arena. Men den gången blev utgången en annan.

Elfsborg startade ett bolag, Borås arena AB, för att bygga arenan och lämnade in ett kostnadsförslag på drygt 110 miljoner. Genom sponsorintäkter hade de själva cirka 15 miljoner.

Borås kommun svarade då med att ställa upp som borgenär för ett lån på 80 miljoner och gick även in som medfinansiärer med ytterligare ett femtontal miljoner.

– Vi ville såklart att stadens stolthet Elfsborg skulle ha en bra arena, minns moderaten Björn Bergqvist som var ordförande i Borås kommunstyrelse på den tiden.

Med pengarna kom emellertid krav. Detta var inte bara en satsning på ett elitlag utan detta skulle bli hela stadens arena.

– Ett villkor från min sida var att det skulle finnas konstgräs så att planen kunde användas för mer än bara matcherna. Sen skulle alla lag i staden och ungdomslag få tillgång till arenan, den skulle vara tillgänglig för alla, säger Björn Bergqvist.

Det fanns en politisk enighet bakom satsningen säger den moderate politikern som inte tror att affären blivit av om inte alla arbetat åt samma håll. Därtill hyllar han bolaget Borås arena AB som höll nere kostnaderna.

Han får medhåll av Borås kommuns ekonomichef Christer Johansson.

– Som kommun måste vi göra offentliga upphandlingar på hela paketet och då kan det lätt bli dyrare. Men eftersom detta var ett privat bolag kunde de göra enskilda upphandlingar av olika entreprenörer och hela tiden få det bästa priset.

– När kommunen bygger själva är det lätt att det blir långt dyrare än planerat. Men företag måste hålla sig till finansieringen, annars går de i konkurs och Borås arena AB:s kontrollerade varje utgift minutiöst, säger Christer Johansson.

Slutnotan blev planenliga 117 miljoner. Sen Borås arena stod färdig 2005 har den använts flitigt av såväl ungdomslag som elitlag. Att den kommit så många till del tror Christer Johansson är nyckeln till att kommunen ännu inte ångrat sin risktagning.

– Risken är alltid att en förening kan gå i konkurs och då har kommunen det yttersta ansvaret. Därför måste kommunen fråga sig: Vill vi ha en arena i staden? Blir svaret ja, är man inte lika rädd sen.

Mer läsning

Annons