Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han har ordnat 1 000 kameror

/
  • Konsulten Anders Wiman är upphovsman till fartkameraskåpen och har nu undersökt förutsättningarna att mäta bilars medelhastighet mellan skåpen.

Anders Wiman är mannen bakom de numera tusen kameraskåpen längs Sveriges farligaste vägar. Den tidigare ambulansbyggaren från Gästrike-Hammarby sågade sin egen utredning om fartmätning mellan skåpen i Linköping på fredagen.

Annons

Wiman medverkade i Väg- och trafikforsningsinstitutets årliga Transportforum i Linköpings kongress som med 1 600 deltagare samlar gräddan av svensk trafikexpertis.

När GD mötte Anders Wiman i september förra året var han ännu inte beredd att säga så mycket om studien eftersom uppdragsgivarna inte fått resultatet.

Wiman slog fast att det inte krävs lagändringar för att försöka komma åt det som brukar kallas kängurukörning. Med det menas ögontjänare som saktar in när de närmar sig ett skåp för att sedan gasa på fram till nästa skåp.

Sådan mätning kräver att alla fordon som passerar skåpen registreras. Det innebär också att samtliga fordon fotograferas eftersom fortkörning är ett föraransvar.

Att datafilerna med alla som kör lagligt enligt förslaget skulle raderas i princip omedelbart har inte tystat kritiken mot att även laglydiga bilister fotograferas.

– Acceptansen var en huvudfråga när jag fick uppdraget, sa Wiman då.

Där finns också förklaringen till att Wiman vid Transportforum gör tummen ner för kängurumätningar.

– Skälen är flera. Ett är att visa respekt mot trafikanten och en annan är att allmänheten accepterar det system vi redan har. Den nya tekniken skulle troligen äventyra den höga acceptansen, säger Anders Wiman till TT.

Denna typ av fartmätning skulle kosta massor i mer avancerad teknik, inte minst i datacentralen i Rymdhuset i Kiruna där alla mätningar registreras. Wimans slutsats är att kängurumätning skulle kosta mer än vad vinsten i ökad trafiksäkerhet skulle föra med sig.

Medelfartsmätning förekommer i flera länder, däribland Holland och England.

VTI-forskaren Jörgen Larsson har studerat kameraskåpens livräddande inverkan. Enligt beräkningarna räddade skåpen 20 liv under 2008 samtidigt som 70 personer undgick att skadas svårt.

Anders Wiman jobbade som konsult åt Vägverket och Rikspolisstyrelsen under ett par år när kameraskåpen och systemet omkring dessa togs fram. Han har senare också jobbat fram de mobila fartkameraskåp som nu finns i flertalet län.

Mer läsning

Annons