Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen värktabletthysteri

Vi köper mer receptfri medicin sedan den började säljas i mataffären och på macken. Men den stora ökningen uteblev.
– Människor är kloka, säger Cecilia Bernsten på Läkemedelsverket.

Annons

Hon är forskare och projektledare för studier av hur det går efter att fler än apotek fick rätt att sälja läkemedel i november 2009. Hon och en kollega har tittat på hur mycket värktabletter, näsdroppar, allergimedicin och nikotin som sålts på apotek och andra butiker sedan januari 2010. Försäljningen har ökat, men inte så mycket att hon ser det som ett problem till följd av fler försäljningsställen. Farhågor om att människor skulle börja handla stora mängder kom på skam.

– De som ville måla fan på väggen, att det här skulle komma att öka försäljningen så förskräckligt, så är det ju inte, konstaterar hon.

Redan före förändringen ökade försäljningen av receptfri värkmedicin sedan flera år. 2008 köpte vi 30 procent mer per person än tio år tidigare.

Det som hänt nu är framförallt att försäljningen har flyttat från apoteken till andra försäljningsställen. 16 procent av läkemedlen för egenvård säljs på annat håll än apotek.

Även om det är receptfria mediciner är de inte ofarliga. För mycket paracetamol till exempel, som finns i Alvedon, kan orsaka leverskador och det finns en oro för att ökad tillgänglighet skulle ge fler skador.

Studien har inte tittat på skadorna, men försäljningen av paracetamol har inte ökat med mer än drygt tre procent.

Cecilia Bernstens slutsats är att människor köper receptfria läkemedel när de behöver och att förändringen gjort det bekvämare, vilket var avsikten. Hon kommer att fortsätta följa förändringens effekter, bland annat med en stor konsumentenkät och en studie av ungdomar och paracetamol.

Mer läsning

Annons