Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jobbreformen floppade direkt

Regeringens etableringsreform skulle göra att flyktingar kom snabbare i jobb. Men i Gävle har det blivit tvärtom.

"Vi tvingades skrota en fungerande modell", säger Cherstin Hansson som var chef för kommunens Invandrarcentrum.

Annons

För två år sedan tog Arbetsförmedlingen över kommunernas ansvar för att introducera nyanlända flyktingar i samhällslivet. De skulle då komma snabbare i jobb.

Integrationsminister Erik Ullenhag beskrev ”den största förändringen av svensk integrationspolitik på 25 år”. Efter två år skulle människor kunna försörja sig själva.

Men så har det inte blivit.

Av dem som nu har ingått i etableringsuppdraget i 18 månader eller mer i Gävleborg är det bara drygt en av fem som har fått jobb, totalt 25 personer. I landet som helhet är andelen ungefär lika stor.

Hur det såg ut innan etableringsreformen genomfördes har Arbetsförmedlingen inga exakta siffror på. Men enligt Cherstin Hansson fick 40 procent av flyktingarna jobb efter två år.

– Vi tog emot 200–300 flyktingar per år så det var ett ganska bra resultat. Ett tiotal anställda jobbade med att ta fram praktikplatser. Särskilt jobbade vi mot småföretag, säger hon.

När Arbetsförmedlingen tog över ansvaret skrotades Invandrarcentrum. Men Arbetsförmedlingen håller inte med om att etableringsreformen skulle vara misslyckad. Det behöver gå några år först, menar Arina Cammilton, arbetsförmedlare i Gävle.

– Jag har sett en oerhörd utveckling under de två år som vi jobbat med uppdraget. Många är hur nära som helst att få jobb nu. Vi får fler och fler individanpassade aktiviteter, säger hon.

En försämrad konjunktur och förändrade flyktingströmmar försvårar också läget, menar hon.

– Många nyanlända flyktingar har ett större stödbehov än tidigare. De behöver rustas mer för att öka sina möjligheter till arbete, säger hon.

Av de drygt 900 personer i länet som skrivits in i etableringsuppdraget i år har 50 fått en tillfällig anställning med hjälp av stadsstöd, exempelvis instegsjobb. Alla är heller inte redo för jobb, menar Erik Öberg, informationsansvarig på Arbetsförmedlingen.

– Vi ser först till att alla har bostad, skola, omsorg och hälso- och sjukvård. Sedan är nästa steg att lära sig svenska, säger han.

De flyktingar som kommer har en mycket varierande bakgrund. Medan en del har universitetsstudier i bagaget är andra analfabeter. Men oavsett vilket förväntas man kunna försörja sig själv efter två år. Erik Öberg medger att det är ett tufft mål att klara.

– Då ska du ha ett läshuvud utöver det vanliga, säger han.

Mer läsning

Annons