Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommer avfallet upp till ytan här?

/
  • Miljödomstolen fick med egna ögon se diket där vattnet från bergrummen rinner ut. Chefsrådman Jim Emilsson, fyra från höger, lyssnar på  Karin Eliaeson (längst till höger), när hon redogör för miljökonsekvenserna.

Vattnet som pumpas upp ur oljebergrummen på Norrlandet rinner ut i ett dike. Frågan är vad vattnet kommer att innehålla om bergrummen fylls med farligt avfall.
I går var miljödomstolen på plats för att avgöra den frågan.

Annons

Ragn-Sells Avfallsbehandling AB har begärt tillstånd av miljödomstolen för att använda de nio jättelika oljebergrummen på Norrlandet som förvar av farligt avfall.

Bergrummen är perfekta att deponera avfall i och det finns behov av ett avfallslager i regionen, argumenterade Anders Tengsved från Ragn-Sells Avfallsbehandling. Men Gävle kommun, Bygg & Miljö, vill inte att bolaget ska få tillstånd.

– Vi tycker att det finns betydande risker, framför allt med organiska ämnen och oljerester, som vi inte tycker att bolaget har utrett ordentligt, förklarade kommunens konsult Arne Löf under förhandlingen i miljödomstolen.

Förutom att miljödomstolen ska ta ställning till om Ragn-Sells ska få tillstånd eller inte, ska domstolen också besluta vilka miljövillkor som i så fall ska gälla och bestämma hur avfallslagret ska betecknas.

Just beteckningen såg ut att bli en stridsfråga inför förhandlingen, eftersom Ragn-Sells Avfallsbehandling från början sökte tillstånd för ”utfyllnad av bergrum”, inte för en deponi, vilket fick både länsstyrelsen och kommunen att reagera.

Men när förhandlingarna i miljödomstolen inleddes i onsdags drog Ragn-Sells tillbaka kravet att avfallsförvaret skulle kallas för en utfyllnad.

– Att vi tidigare talade om utfyllnad var enbart av skattetekniska skäl. Inte för att vi vill smita från skatt, utan för att vi konkurrerar med utländska verksamheter. I Norge till exempel fyller man ett kalkbrott utanför Oslo med avfall. Där betecknar man det som utfyllnad och slipper deponiskatten, sa Anders Tengsved.

– Men nu har det visat sig att man kan slippa deponeringsskatten även om anläggningen klassas som deponi, sa han.

Nu kom striden i stället att handla om huruvida bergrumslagret ska kallas för underjordsdeponi eller ovanjordsdeponi.

Valet av beteckning styr vilka lagar som gäller och länsstyrelsen ville enbart acceptera anläggningen om den kallas för ovanjordsdeponi.

De gigantiska bergrum som Ragn-Sells vill använda för att slutförvara farligt avfall i ligger norr om Bönavägen, cirka 500 meter från Fredrikskans hamn. Ledamöterna i miljödomstolen fick inte gå ner i bergrummen, men Claes Bengtsson, anlitad som konsult av Gävle kommun, gav en levande skildring av hur det ser ut där nere.

Även när bergrummen är tömda ligger det ett tjockt lager av oljeslam kvar på botten av bergrummen, berättade han:

– Det är inget plant golv i bergrummen. Där finns sjöar och diken på flera decimeters djup och på flera ställen ligger högar med sten som rasat ner från taket. På botten finns en tjock sörja. Den där oljesörjan går inte att få upp, jag har försökt, sa han.

Men det var inget problem, sa Ragn-Sells experter. Flytoljan kommer att pumpas bort men oljeslammet på botten får ligga kvar och kommer delvis att blandas in i avfallet när det pumpas ner i bergrummet.

Risken för att oljan ska läcka ut i grundvattnet när det släpps på efter att bergrummen har fyllts med avfall var ett av kommunens huvudargument för att säga nej till avfallsförvaret.

Men den risken är minimal, hävdar Ragn-Sells.

– Oljan har redan legat där i många år i kontakt med vatten. Just att den är så svår att få upp därifrån visar att risken är liten. Det måste till värme för att den ska sprida sig, sa bolagets konsult Ola Lindstrand.

Ragn-Sells planerar att bygga en vattenreningsanläggning som ska rena både läckvatten från bergrummen och dagvattnet, totalt 220 000 kubikmeter vatten per år, under den tid som bergrummen fylls. När bergrummen har fyllts och stängts låter man grundvattnet stiga till den nivå det hade innan bergrummen sprängdes ut på 1970-talet.

Grundvattnet strömmar från bergrummen ner mot snötippen som har anlagts i hamnområdet, men efter några år kommer vattnet att vara så rent att ingen mer rening behövs, förklarade bolagets konsulter.

Några diskussioner om vilka miljövillkor som ska gälla blev det knappast under förhandlingarna i miljödomstolen.

Både länsstyrelsen och kommunen var nöjda med de villkor som biolaget föreslog. De var också nöjda med bolagets redogörelse för hur man ska undvika vätgasbildning i bergrummen. Miljödomstolens dom kommer om sex veckor.

”Det är inget plant golv i bergrummen. Där finns sjöar och diken på flera decimeters djup. På botten finns en tjock sörja. Den där oljesörjan går inte att få upp, jag har försökt”

Claes Bengtsson

Anlitad som konsult av Gävle kommun

”Oljan har redan legat där i många år i kontakt med vatten. Just att den är så svår att få upp därifrån visar att risken är liten. Det måste till värme för att den ska sprida sig”

Ola Lindstrand

Anlitad som konsult av Ragn-Sells

Mer läsning

Annons