Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krav på bibliotek tolkas olika

/
  • – Det är skönare att jobba med datorn, det är behändigare än att hålla på med en massaböcker, säger Anton Lindroth går på Thoren Business School.
  • Rektor Fredrik Nilsson hoppas att Skolinspektionen godkänner att Thoren business school valt att satsa på ett webbaserat bibliotek.
  • Jenny Fohlin gick på Murgårdsskolan i Sandviken innan hon började gymnasiet. Där fanns ett traditionellt skolbibliotek, något som Thoren Business School saknar.

Sedan första juli i år ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek.

Gävles friskolor tolkar lagen på vitt skilda vis.

– Jag håller med om att det är lite luddigt, säger Alf Johansson, jurist på Skolinspektionen.

Annons

Lagändringen kom till sedan statens kulturråd slagit larm om att allt fler skolor – framförallt de fristående – valde att spara in på skolbibliotek. Samtidigt visar undersökningar att svenska elevers läsförståelse blir allt sämre.

GD har frågat samtliga friskolor i kommunen hur de anpassat sig till den nya lagen. Det visar sig att lösningarna ser helt olika ut mellan skolorna.

Medan några enbart satsar på webbaserade bibliotek har andra inrett bokrum och bibliotek. Fler av skolorna, där- ibland Prolympia och Lyftet, saknar bibliotek i sina egna lokaler och hänvisar istället eleverna till kommunens folkbibliotek i den stadsdel där skolan håller till.

På Thoren Business School uppmanas gymnasieeleverna främst till att hitta information på nätet. Koncernen planerar att skapa ett gemensamt webbaserat bibliotek men redan i dag använder skolan bland annat ett ”historiebibliotek” på internet.

– Vi köpt in något som kallas hist.se där det finns hur mycket texter som helst, många fler än vad du kan hitta i ett traditionellt skolbibliotek, säger rektor Fredrik Nilsson.

När GD besöker en historielektion är det antiken som står på schemat. Eleverna Jenny Fohlin och Anton Lindroth förklarar hur hist.se fungerar:

– Man loggar in och sedan har man möjlighet att ta fram information, ungefär som i en bok, säger Jenny Fohlin och knappar in sig på sidan.

Båda tycker att arbetsmetoden fungerar bra och har inte saknat ett traditionellt skolbibliotek på skolan.

– Det är skönare att jobba med datorn, det är behändigare än att hålla på med en massa böcker, säger Anton Lindroth.

Men frågan är om Skolinspektionen, som ska se till att skolorna följer skollagen, kommer att godkänna Thoren business schools variant. Rektor Fredrik Nilsson inväntar med spänning inspektionerna som börjar i Gävle kommun under hösten.

– Jurister inom vår koncern har tittat på frågan och kontaktat Skolinspektionen men fått olika svar varenda gång. Men vi får ju snart facit nu när den första granskningen efter lagändringen kommer igång, säger han.

Alf Johansson, jurist på Skolinspektionen, håller med om att lagtexten är väldigt allmänt hållen och öppnar för olika tolkningar. Han tror dock inte att det räcker med att erbjuda ett webbaserat bibliotek annat än i undantagsfall.

– Det är ju för att skolbiblioteken har utarmats som lagändringen kommit till. Jag tror i vart fall att lagstiftarna förväntar sig att skolorna både har vanliga böcker och digitala medier, säger han.

Att samarbeta med ett folkbibliotek är okej, men avståndet måste vara rimligt och det räcker inte med att skolan bara hänvisar sina elever dit.

– Då hade man ju lika gärna kunnat skriva in i lagen att eleverna ska ha tillgång till ”bibliotek” istället för ”skolbibliotek”. Det är faktiskt två olika saker. Där måste finnas material som har anknytning till undervisningen, säger Alf Johansson.

Det är skönare att jobba med datorn, det är behändigare än att hålla på med en massa böcker.

Anton Lindroth

elev, Thoreen business school

Mer läsning

Annons