Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läskiga siffror om unga

/
  • Isabelle Jönsson och Malin Skogh går på commerceprogrammet på Thoren Business School.– Jag föredrar Pepsi, säger Isabelle.Malin säger att hon tänker mer på risken att gå upp i vikt framför risken att få dåliga tänder.
  • 72 liter läsk, här uppdelat på tvålitersflaskor. Det är medelkonsumtionen bland högkonsumerande läskeblaskdrickare i tonåren. Killen som drack mest i studien satte i sig 25 liter läsk i veckan.
  • Izac Waldenby går i ettan på Vasaskolans jazzlinje. Han uppskattar att han dricker två och en halv liter läsk i veckan. – Det blir bara på helgerna när man käkar något extra gött. På vardagarna i skolan dricker jag cirka tre koppar kaffe om dagen och har inget sug efter läsk.
  • – Läskautomaten på vår skola töms fort, säger Louic Dahlberg.
  • – Light smakar inte gott, då kan man lika gärna strunta i att dricka läsk, säger Sofie Haglin som föredrar klassisk cola.
  • – Jag dricker läsk ungefär fem gånger i veckan, säger Emelie Öhman.

Var tredje tonåring dricker för mycket läsk.

Det visar en studie som presenteras på Tandläkarstämman i dag.

Annons

På McDonald’s vid Stortorget sitter fem tjejer från Thoren Business Schools sista år och äter lunch med tillhörande läsk. Det händer någon gång i veckan när det är håltimme. På skolan finns även en läskautomat som används flitigt. De uppskattar att de dricker läsk cirka fem gånger i veckan på burk eller 50-centilitersflaskor. Dental- hygienen är inget som oroar dem.

– Det är risken att gå upp i vikt man tänker på, inte att det skulle vara dåligt för tänderna, säger Malin Skogh.

Tjejerna har statistiken med sig. Bland de tjejer som deltog i studien i deras åldersgrupp, 18 till 19 år, var det ingen som hade en gravt erosionsskadad tand. Av killarna hade en tredjedel minst en tand som skadats på detta vis.

Att högkonsumenter oftare har frätskador på tänderna och inte idrottar lika mycket som lågkonsumenter framkommer tydligt i studien.

– Det går inte att svara exakt på hur representativ studien är för alla tonåringar i Sverige, men det tror jag att den är. Jag har undersökt en mindre stad och en större, säger Agneta Hasselkvist, distriktstandläkare i Nora, som har gjort studien.

Fotnot: Artikeln baserar sig på faktaunderlag som Dagens Nyheter har fått från studien, som inte offentliggörs förrän i dag.

Mer läsning

Annons