Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Myt att konståkare förstör is

/
  • Fem millimeter – djupare än så var inte groparna i isen efter konståkarnas träningspass.

Konståkarna förstör isreklamen i Läkerol Arena. Det är en etablerad uppfattning inom Brynäs IF, arenabolaget och Gävle kommun.

Men på Cloetta Center i Linköping – där konståknings-SM har avgjorts två år i rad – har chefen en annan uppfattning.

Annons

Medlemmarna i Gävle konståkningsklubb, GKK, tränar aldrig i Läkerol Arena. Vid enstaka tillfällen har de fått tävla eller arrangera uppvisningsshower där, men då har hockeysäsongen i regel varit över.

Det finns en orsak till den styvmoderliga behandlingen: Konståkarna anses göra för stor åverkan på isen.

– När de landar efter ett hopp kan det bli stora hack i isen. Om de kommer ända ner på reklamen kan det bli fula märken och i så fall måste vi köpa nya dukar, säger driftchef Peter Jensen.

Isen i Läkerol Arena är omkring tre centimeter tjock. Reklamdukarna ligger på mellan 1,5 och två centimeters djup. Siffrorna gäller även för isen i Cloetta Center i Linköping där hockeylaget LHC spelar sina hemmamatcher i elitserien.

Två år i rad har SM i konståkning avgjorts på samma is – utan några skador på reklamen.

– Det har fungerat bra. Mitt intryck är att duktiga konståkare inte förstör isen mer än vuxna elithockeyspelare, säger arenachef Rolf Ö Johansson.

Även i Linköping fanns tidigare en uppfattning att konståkarna saboterade isen för hockeyspelarna med sina snurrar, hopp och taggiga skridskor.

– Om hockeyledare och konståkare inte gillar varandra blir det lätt klagomål, men vi har klarat av alla schismer från förr, säger Rolf Ö Johansson.

Konståkarna i Gävle är hänvisade till B-hallen eller till Testebovallen i Strömsbro för träning. GKK:s ordförande Mats Hansson är i stort sett nöjd med istiderna men önskar att klubben fick möjlighet att arrangera fler tävlingar och uppvisningar i Läkerol Arena.

– I februari hade vi en tävling i Testebo med 80 deltagare från Mellansverige och då fick vi dra in extra el och värmeelement. Visst hade det varit bättre att få vara i en större hall med bättre uppvärmning, säger Mats Hansson.

Linköping, Västerås och Leksand är bara några exempel på orter där konståkarna kan samsas med hockeyspelarna i A-hallen. GKK:s tidigare ordförande Gunilla Nordström misstänker att påståendena om att isreklamen tar skada har vuxit till en myt.

– Det där har vi fått höra i alla år men aldrig förstått. Varför är det ett problem i Gävle och inte på andra ställen?

Men driftchef Peter Jensen ser ingen anledning att ifrågasätta denna ”sanning”. Även inom Gävle kommun tycks uppfattningen vara etablerad.

När Brynäs IF köpte dåvarande Gavlerinken av kommunen skrevs avtal som innebär att andra föreningar än Brynäs får nyttja A- och B-hallen 128 timmar per vecka (64+64). Kommunens idrottschef Lars Sandberg som ser till att avtalet följs bekräftar att GKK aldrig tränar i A-hallen.

Och det beror på reklamargumentet?

– Ja.

Mer läsning

Annons