Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nationalekonomen som hoppas att han har fel

/
  • Apostolos Bantekas, lektor i nationalekonomi på högskolan i Gävle, är pessimistisk, men hoppas att han har fel.

Han har inte så många kontakter kvar i sitt gamla hemland, nationalekonomen Apostolos Bantekas på Högskolan i Gävle. Men hans vänner i Aten säger det som många greker uttrycker i dag.

– De är förtvivlade och frustrerade. De har ingen skuld i Greklands situation.

Annons

Hela dagen i går var en enda lång dag av spekulationer om hur det ska gå för Grekland. Regeringen satt i krismöte för att hitta en framkomlig väg till ytterligare nödlån, allt för att undvika en statsbankrutt.

Apostolos Bantekas är bedrövad över den nidbild som sprids av grekerna som ett folk av skattesmitare, en bild som kanske också fått fotfäste hos den svenska allmänheten.

– Vanligt folk, som går till sitt jobb varje morgon har ingen möjlighet att skattesmita, säger Apostolos Bantekas.

Skattesmitare finns det även i Grekland, men det är en hel rad andra faktorer som har fört Grekland till ruinens brant, och Europa till ett mycket farligt läge, enligt Apostolos Bantekas.

Hela eurogruppens försök att slå ihop flera ekonomier med vitt skilda förutsättningar var ett grundfel. Den interna grekiska ekonomin har också brottats med en rad problem, som politikerna inte gjort några större ansträngningar för att komma till rätta med. Monopoltendenser och en snedvriden handelsutveckling, där grekiska nationalstoltheter började importeras från andra länder, till exempel fårost från Danmark, har också bidragit till kollapsen i ekonomin.

– Men den vikigaste faktorn är att politikerna i Grekland aldrig berättat sanningen för folket, säger Apostolos Bantekas.

Och han anklagar också politikerna för att inte ha försökt rätta till bristerna i ekonomin, och för att inte ha använt resurserna från EU på bästa sätt.

Men EU och eurogruppen har också gjort allvarliga misstag, enligt Apostolos Bantekas. Grekland skulle ha satts under lupp betydligt tidigare och EU kunde ha stöttat de politiker som verkligen ville ta itu med problemen. EU kunde också ha försett dem med de verktyg som behövdes för att stoppa kapitalflykten från Grekland.

– Det finns en massa saker man borde ha gjort från EU:s sida.

Apostolos Bantekas har inte heller någon större tilltro till den räddningspolitik som euroländerna, med Frankrike och Tyskland i spetsen, nu försöker driva igenom. Vanligt folk i Grekland dignar redan under åtstramningarna och ytterligare besparingar riskerar att göra saken ännu värre.

– Det blir ingen lösning. Det bara accentuerar problemet, säger Apostolos Bantekas.

Han tror i stället på lösningen med nya euroobligationer, där länderna i eurozonen ställer upp som garanter för nya lån till Grekland.

Principen har redan använts i USA, när flera delstater har fått ebb i kassan.

Då har den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, använt sig av samma metod.

– Det var ingen som märkte att fem eller sex delstater gick i konkurs.

Om det inte görs, och om Grekland ställer in betalningarna, kommer notan ändå att landa på de övriga inom eurozonen, och i EU. För om Grekland faller, kommer större ekonomier att falla, även om ledande politiker i EU försöker hävda motsatsen. Italien, Spanien och Portugal är länder som kan svepas med.

– Blir man av med det lilla svarta fåret, kommer de stora svarta fåren.

– Jag hoppas att jag blir en profet som får fel, men om ett par månader kan vi i så fall ha Portugal i samma situation, säger Apostolos Bantekas.

Mer läsning

Annons