Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nätmobbning leder sällan till åtal

/
  • Tre gymnasiungdomar fick nog av mobbningen och gjorde en polisanmälan, men nätmobbning har ingen egen brottskod och därför går det inte att få någon statistik över hur vanligt brottet är.

Att bli kallad ful, fitta och jävla hora på nätet är inte okej. Tre gymnasieungdomar har fått nog av mobbningen och har gjort en polisanmälan. Men den här typen av anmälningar leder sällan till åtal.

Annons

De tre unga kvinnorna är mycket upprörda över vad som skrivs om dem på olika forum på internet. Mobbningen började redan före sommaren. Då handlade det om en bild på en pistol och text som ungdomarna tolkat som att de skulle bli skjutna.

Under sommaren var det lugnt men när skolan började började också nätmobbningen. Flera personer har lagt ut bilder på de unga kvinnorna och skrivit flera inlägg med personliga påhopp, rasistiska inslag, könsord och svordomar.

De tre ungdomarna visar oss sidorna. Det är ingen trevlig läsning och de har tagit mycket illa vid sig. En av dem har tvingats uppsöka professionell hjälp.

– Vi mår dåligt över att bli mobbade. Bilderna sprids och en del säger att vi får skylla oss själva som lagt upp dem.

Men när de lade upp helt oskyldiga och vanliga bilder på sig själva hade de, precis som många andra, inte en tanke på att de skulle bli kallade för tattarfitta, kossa och fulaste horan.

Det som de tycker är bland det otäckaste är att de inte vet vilka det är som vill dem illa.

En av de unga kvinnorna fick förra terminen via skolan hjälp med att polisanmäla mobbningen. Hon fick också hjälp att kontakta den aktuella webbsidan som tog bort påhoppen. Den här gången gick de alla tre själva till polisen för att göra en anmälan.

– Vi ville ha IP-adresserna och ville veta hur lång tid det tar att få ut dem.

Men de unga kvinnorna fick inte det bemötande de förväntat sig. Den polis som tog emot anmälan orkade inte läsa det som kvinnorna visade. De fick också beskedet att ärendet med all sannolikhet skulle läggas ner på en gång.

Rektorn på den aktuella skolan säger att skolan inte får göra någon anmälan, det måste målsägaren själv göra. Men hon är medveten om att elever på hennes skola har blivit nät- mobbade och hon råder alla att ta kontakt med rektor och kurator men också att göra en polisanmälan.

Polisens presstalesman, Mikael Hedström, beklagar att flickorna känt sig illa behandlade vid sitt besök hos polisen men förklarar det med att de får in många anmälningar av den här typen, mer eller mindre allvarliga.

Nätmobbning har ingen egen brottskod och därför går det inte att få någon statistik över hur vanligt brottet är. Brottsrubriceringen är olaga hot eller förtal, vilket är ganska vida begrepp.

– Men vi har sådana här ärenden. Jag kan inte säga att de är många, men de finns.

Nytt i lagstiftningen sedan i somras är att polisen kan begära ut IP-adresser för alla typer av brott, men det finns problem. Ofta handlar det om offentliga datorer eller att servern finns utomlands.

– Och de som är skyldiga att lagra uppgifterna är inte på vår sida. Ofta sparas uppgifterna i max 14 dagar.

Det kan ta sex till tio månader innan nätmobbning utreds av polisen. Handlar det om målsägare under 18 år ska ärendet påskyndas och sexbilder på unga människor prioriteras.

– Det är fruktansvärt obehagligt och tragiskt med mobbning. Vart ligger ansvaret? Kommer vi tillrätta med problemet genom att polisanmäla? Det här är en fråga för de sociala medierna. Hur lyhörda är de? Vad ska släppas igenom? Acceptansen har blivit för hög. Föräldrar, skola och vuxenvärlden har ett ansvar. Problemet kommer inte att minska, säger Mikael Hedström.

Vice chefsåklagare Ulf Back berättar att mobbning, via nätet eller inte, sällan leder till åtal. I de få fall som gör det handlar det om ärenden där till exempel en före detta pojkvän lagt ut sexannonser på exet. Skulle det bli ett straff så handlar det om bötesbrott.

Men nätmobbarna ska inte känna sig säkra för det. Det finns en annan väg att gå för att sätta dit dem.

– Man kan gå till tingrätten och väcka enskilt åtal. Målsägaren behöver inte betala några rättegångskostnader.

Mer läsning

Annons