Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ohälsa bortom Pride och schlager

/
  • Ulrika Dienstbier och Magnus Svensson, aktiva i RFSL Gävleborg, tycker att det är bra att hälsan bland hbt-personer blir uppmärksammad.– Det är ett folkhälsoproblem att många människor går runt och mår dåligt, säger hon.
  • Ulrika Dienstbier och Magnus Svensson, aktiva i RFSL Gävleborg, tycker att det är bra att hälsan bland hbt-personer blir uppmärksammad.– Det är ett folkhälsoproblem att många människor går runt och mår dåligt, säger hon.
  • Magnus Svensson och Ulrika Dienstbier, aktiva i RFSL Gävleborg, tycker att det är bra att hälsan bland hbt-personer blir uppmärksammad.– Det är ett folkhälsoproblem att många människor går runt och mår dåligt, säger hon.
  • Magnus Svensson och Ulrika Dienstbier, aktiva i RFSL Gävleborg, tycker att det är bra att hälsan bland hbt-personer blir uppmärksammad.– Det är ett folkhälsoproblem att många människor går runt och mår dåligt, säger hon.

Homo- och bisexuella mår psykiskt mycket sämre än andra grupper. Dessutom röker, dricker och brukar de narkotika i högre utsträckning.

– Kanske bli drogerna en slags verklighetsflykt, att vissa dras till sådant som får en att må bra för stunden?, funderar Ulrika Dienstbier, aktiv inom RFSL Gävleborg

Annons

Homosexuella röker dubbelt så mycket, dricker mycket mer och haschrökning är fyra gånger vanligare än för genomsnittssvensken, enligt Folkhälsoinstitutets årliga mätning av folkhälsan. En av fyra lever i gränslandet mot alkoholism.

Christian Möllerup, ordförande i RFSL:s hälsoutskott, tror att skillnaden i beteende beror på de homosexuellas utsatta situation.

– Man brottas ständigt med andras reaktioner på vem man är, känner osäkerhet om sin egen identitet, komma-ut-processen är oerhört svår. Vissa hbt-personer använder alkohol för att kunna överskrida föreställningar som bygger på att alla förväntas vara heterosexuella. Alkohol och droger används också för att hantera stress, så kallad minoritetsstress. En del av hbt-kulturen är även starkt knuten till krogmiljö. Det hela är komplext, det handlar om faktorer och normer som påverkar hur hbt-personer ser på sig själva, säger han till TT.

Han får medhålla av Magnus Svensson, ordförande för RFSL Gävleborg som GD träffar i föreningslokalen på Brynäs tillsammans med medlemmarna Pelle Friberg och Ulrika Dienstbier.

– Det hela handlar om utanförskap, säger han.

Pelle Friberg har fler än en gång hänvisat personer som vänt sig till RFSL vidare till psykiatrin eller BUP, just för att de mått så dåligt psykiskt.

– Jag upplever framförallt den psykiska ohälsan som ett problem. Mår man bättre psykiskt kanske man också dricker mindre, säger han.

Christian Möllerup i RFSL:s hälsoutskott tycker att stödet är snålt, till viss del icke-existerande, till förbundets arbete mot alkohol och droger.

– Absolut ingen ser sitt ansvar för hbt-personer inom folkhälsoarbetet.

En rundringning kan tyckas ge Möllerup rätt. Folkhälsoinstitutet ger pengar i samband med specifika regeringsuppdrag, men anser att dess roll är att vara kunskapscentrum snarare än att föra socialpolitik. Ingen enhet vid institutet har som uppgift att bara arbeta mot hbt-gruppen. Socialdepartementet vill inte kommentera RFSL:s kritik och Socialstyrelsen hänvisar till Ungdomsstyrelsen.

För Jonah Nylund, projektledare där, är de dystra siffrorna välbekanta.

– Vi gjorde en stor rapport 2010 som verkligen var alarmerande. Den visade att hälften av alla unga homo- och bisexuella män hade haft självmordstankar. De var mycket mer utsatta för trakasserier, hot, våld och kränkningar än andra unga. Det är därför de mår sämre, inte för att de är homosexuella.

Fotnot: RFSL står för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

HBT är en förkortning för homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Mer läsning

Annons