Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Radonhalten måste minskas i svenska hus

/
  • Mats Mattson är vd för företaget Mekkab som arbetar med radonsanering. Han oroas över att de privata fastighetsägarna inte tar radonfrågan på allvar.
  • Miljöinspektören Torsten Sörell arbetar med radonfrågan åt kommunen. Han menar att det kommer bli mycket svårt för Gävle att uppnå riksdagens krav på lägre radonhalter i bostäderna till 2020.
  • Radonavskiljare installeras.

Radonhalten i svenska hus måste minska till 2020. Varje år får omkring 500 svenskar cancer på grund av den radioaktiva gasen. I Gävle finns det cirka tusen hus med för hög halt av radon.

– Det blir stentufft att hinna, säger kommunens miljöinspektör Torsten Sörell.

Annons

Radonhalten i marken är hög vid rullstensåsen i Valbo och Hille. I Sätra och Sörby finns det många hus som är byggda av högt radonhaltig blåbetong. I övrigt är det svårt att veta exakt var det finns mycket radon i stan.

– De husen är spridda som hagelskurar och det är svårt att reda ut varför. Det gäller att mäta och sedan åtgärda det, säger Torsten Sörell.

Kommunen gör nu 1 500 mätningar om året. Totalt finns det 40 000 bostäder i Gävle och sedan mätningarna började på 80-talet har man hunnit mäta 15 000 av dem.

I en del hus har halten varit så hög som 2 600 becquerel per kubikmeter. Riksdagens krav är att inget hus ska ha mer än 200 becquerel per kubikmeter år 2020.

– Skolorna har vi åtgärdat. Sedan har Gavlegårdarna tusen hus och där har vi hittills hunnit med hälften. Problemet är att flerfamiljhusen kräver så komplicerade åtgärder att det blir en flaskhals för arbetet.

Enligt Torsten Sörell förekommer det att hus- och fastighetsägare mäter radonet och sedan anmäler sina höga halter till Skatteverket som sänker taxeringsvärdet.

I dag behöver man inte heller uppge radonhalten i sin energideklaration och det finns inget krav på mäklare att upplysa om radonet vid husköp.

– Det skickar dubbla signaler. Fastighetsägarna uppmuntras inte att tag i det, säger Torsten Sörell.

Han vill att länsstyrelserna ska betala max 50 000 kronor i stället för 15 000 kronor i bidrag för att uppmuntra fler att göra något åt radonet i sina hem.

Nära en halv miljon svenska bostäder har i dag högre halt än 200 becquerel. Samtidigt menar Världshälsoorganisationen, WHO, att radonvärdet egentligen bör vara hälften så högt.

Mats Mattson är vd för Gästrikeföretaget Mekkab som arbetar med radonlösningar. Han förklarar varför Sverige har lägre krav.

– Eftersom vi har en väldigt uranrik berggrund har vi naturligt höga radonhalter. Det fanns planer på att sätta en gräns vid 100 becquerel, men det visade sig att var och vartannat hus skulle behöva åtgärdas i så fall, säger Mats Mattson.

Han tycker att kommunerna i Gästrikland tar sitt ansvar i radonfrågan, men saknar engagemang från de privata fastighetsägarna.

– De kommunala bostadsbolagen har tagit tag i det här, men vi har 800 privata fastighetsägare och de har inte visat något större intresse ännu.

Eftersom vi har en väldigt uranrik berggrund har vi naturligt höga radonhalter. Det fanns planer på att sätta en gräns vid 100 becquerel, men det visade sig att var och vartannat hus skulle behöva åtgärdas i så fall.

Mer läsning

Annons