Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rektorn en riktig skogsforskare

/
  • – Visst är det vackert, säger Maj-Britt Johansson och visar en bild där förnafällor placerats ut i skogen. Som skogsforskare är Maj-Britt Johansson specialicerad på marken och dess innehåll.

Multnande barr och morän kan få ögonen att lysa på Maj-Britt Johansson, rektor på Högskolan i Gävle.
– Visst är det vackert, säger hon och visar en bild på skogsmark i genomskärning.

Annons

Maj-Britt Johansson var tidigare professor på SLU och är specialiserad på skogsmarkens innehåll av organiskt material. Det är ett forskningsområde som hamnat i fokus i och med upptäckten att höjda halter av koldioxid i atmosfären är orsak till den globala uppvärmningen.

På onsdagen berättade hon för lärarna på högskolan om sin forskning.

– Våra försök har visat att skogsbruket kan bidra till att sänka koldioxidhalterna i atmosfären, om man använder rätt metoder, säger hon.

Som forskare har Maj-Britt Johansson ofta varit ute i skogen med spade och förnafällor och samlat material.

Som doktorand gjorde hon bland annat litterbag-studier, då hon följde förmultningsprocessen hos tallbarr under sju år för att se hur snabbt barren förmultnar under olika förhållanden.

– Det var ett otroligt intressant arbete, men väldigt tidskrävande och det krävde väldigt mycket labbande, berättar hon.

För två år sedan fick hon möjlighet att följa upp ett område i Jämtland som hon studerade som doktorand.

Då var området nyplanterat med contortatall. Markplöjningen som gjordes innan planteringen bidrog till att mycket av det kol som hade varit bundet i marken släpptes ut i luften.

Men de beräkningar som Maj-Britt Johansson gjort nu visar att contortatallarna som i dag vuxit upp till stora träd faktiskt har bundit upp lika mycket kol som släpptes ut då.

– I just detta område har det fungerat. Men här handlar det om snabbväxande contorta. Det intressanta är om samma sak gäller tall och gran. Det ska jag undersöka i sommar, för då ska vi göra ett liknande försök i Västergötland, säger hon.

– Det finns dubbelt så mycket kol bundet i marken som det finns i själva träden, så ni förstår att det är markforskare som man ska vara, säger hon.

Mer läsning

Annons