Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Risk för nedläggningar

Nedläggningar eller sammanslagningar av skolor. Det kan bli en av åtgärderna för att förbättra resultaten i kommunens grundskolor.

– Det finnas inga fredade zoner, säger Åsa Wiklund-Lång, S, ordförande för barn- och ungdomsnämnden.

Annons

I våras lämnade drygt var fjärde elev grundskolan utan att ha nått målen i alla ämnen. Medan resultaten under de tidiga skolåren har förbättrats, sjunker de i stället när eleverna når högstadiet.

– Högstadiet är sårbart. Frågan är om vi har utnyttjat resurserna på rätt sätt. Jag är inte säker på det, säger Åsa Wiklund-Lång.

Knappt 20 procent av grundskoleeleverna har valt en fristående skola. Det gör att mindre skolor blir extra sårbara när eleverna väljer en annan skola. Samtidigt är kraven de samma på lärarnas behörighet för att undervisa i rätt ämnen.

– Det blir inga resurser över till särskilt stöd. Det är oerhört svårt för rektorerna att få det att gå ihop, även om de gör sitt bästa.

En lösning kan vara att lägga ner mindre skolor eller att slå ihop mindre enheter till större för att göra dem mindre sårbara. Men det är på lång sikt. Det hjälper inte de elever som går på högstadiet nu.

– Vi kan inte kapitulera och säga att tyvärr fanns inte de tidiga insatserna för de här eleverna. Det är deras framtid det handlar om, säger Åsa Wiklund-Lång, utan att nämna några konkreta åtgärder.

Samtidigt har Barn och Ungdom fått ett effektiviseringskrav på 89 miljoner kronor fram till 2016.

– Det oroar mig när jag ser rapporten från Skolinspektionen, säger Ewa Stenberg Jäderberg, M.

Både hon och Åsa Wiklund-Lång är överens om att det behövs omstruktureringar för att skapa en resurskraftig skola. Att då säga nej till förändringar, även om det innebär nedläggningar, vore att hyckla, anser Ewa Stenberg Jäderberg.

– Det kan vi inte göra med de krav vi ställt i allansen om bland annat lärarlegitimationer. Men vi har ju inte sett några förslag från majoriteten än.

De förslagen vill Åsa Wiklund-Lång kunna lägga fram efter sommaren. Det ska vara breda förslag med flera olika alternativ, där ett ska vara att inte göra någonting alls, för att visa på konsekvenserna.

– Vi håller på och diskuterar hur vi ska göra, om förslagen ska ut på någon slags remissrunda. Jag vill ha en öppen diskussion.

Beslut måste fattas före årsskiftet.

Mer läsning

Annons