Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samlarvurmen blev ett museum

/
  • – För mig är det här en renodlad hobby, något jag är superintresserad av, säger Mikael Pettersson om lanthandeln han byggt och gjort till museum.
  • Gamla ur, halsband och medaljonger är till imaginär försäljning.
  • Lanthandeln må se liten ut från utsidan. Men inuti är den fylld med allehanda prylar från en svunnen epok.
  • Gamla burkar och en våg långt från nutidens digitala teknik.
  • Vykort från Gävle, eller rättare sagt Gefle, har placerats i ställningen.

Mikael Pettersson samlade på sig så mycket antika saker att de inte fick plats i bostadshuset.

Så han byggde en lanthandel för dem i sin trädgård i Bomhus.

Nu har lanthandeln blivit ett museum.

Annons

Lanthandeln har sitt ursprung i en samlarvurm som gick över styr. Det började för tio år sedan när Mikael Pettersson fick syn på en gammal affärsdisk i en antikaffär.

– Jag blev totalt förälskad i affärsdisken och köpte den. Jag har alltid varit intresserad av gamla saker, säger han.

Han började samla på antika leksaker som han placerade i disken. Sedan gick intresset över till gamla förpackningar, först tomma karamellburkar, sedan förpackningar med olika slags innehåll.

Från början hade han samlingen i ett hörn i vardagsrummet. Men den växte lavinartat och fick flyttas till ett eget rum för att få plats.

Snart var också rummet för litet för alla prylar som till antal växte i hiskelig takt.

Till slut såg sig Mikael Pettersson tvungen att helt sonika bygga en egen liten lanthandel i trädgården.

När byggnaden stod klar målades den i vitt och blått för att passa in i miljön.

På väggarna utanför hängde han sedan upp reklamskyltar från en svunnen epok. En gul postlåda hakades fast på ena sidan och under fönstret placerades en parkbänk.

Lanthandeln fylldes med alla prylar Mikael samlat på sig genom åren och vips hade han skapat ett museum dit allmänheten var välkommen att uppleva hur en butik kunde se ut förr i tiden.

Men alla tar sig inte dit för att se och lära.

– Många äldre kommer också hit för att minnas hur det var när de var barn, säger Mikael Pettersson

Mer läsning

Annons