Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan får underkänt

/
  • Karin Ahlgren, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Gävle, visar upp den nya rapporten.
  • Pia Schröder, Gävle: – Jag har inte så stor koll. Mina barn går i Solängsskolan och Polhemsskolan. Jag litar på att skolorna ger dem det de behöver. Det enda klagomålet de brukar ha är det där gamla vanliga med att skolmaten är äcklig.
  • Lina Persson, Bomhus:– Jag läser elprogrammet på Polhemsskolan och det tycker jag är bra. Jag har inte märkt av att skolan skulle vara dålig på något vis.
  • Daniel Wallenberg och Ann Sirirpoolsing, Öster: – Vår dotter går i ettan på Källöskolan och det fungerar jättebra. Vi har inte märkt att det är några problem.

Både skolan och Gävles skolpolitiker får underkänt av Gävleborna.

Skolor uppfattas inte som likvärdiga och politikerna tros inte göra tillräckligt för att garantera en bra undervisning.

Annons

Det är fackförbundet Lärarnas Riksförbund som under juli frågade 500 Gävlebor om vad de tycker om skolan. Gävleborna ingick i en större undersökning där 10 500 svenskar i 21 olika kommuner har fått svara på samma frågor. Just när det gäller politikernas arbete utmärker sig Gävle, 66 procent tycker inte att politikerna gör ett tillräckligt bra jobb, jämfört med siffran för hela landet som är 59 procent.

– Det oroväckande är att de elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå har gjort ett allt sämre studieresultat sedan 2006 och här har Gävle kommun en viktig uppgift att stärka skolan. Det är särskilt allvarligt att två av tre Gävlebor har ett så lågt förtroende för skolpolitikerna eftersom kommunen har devisen ”skolan först” när det gäller kommunala prioriteringar, säger Karin Ahlgren som är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Gävle.

Knappt hälften av de tillfrågade, 48 procent, menar att skillnaderna i utbildningskvalitet mellan skolorna är för stor i Gävle, bara 14 procent tycker att skolorna har en likvärdig utbildning. Samtidigt tror en majoritet, 61 procent, att en statlig finansiering av skolan skulle gynna elevernas resultat. Det är i linje med Lärarnas Riksförbunds uppfattning.

– Kommunerna har många andra uppgifter och när det kommer en lågkonjunktur och skatteunderlaget viker är det lätt att skolan får stå tillbaka för andra verksamheter, säger Karin Ahlgren.

– Staten kan bättre garantera en likvärdig utbildning för alla och styra resurser utifrån behov i olika delar av landet. I slutet av 80-talet hade fortfarande den svenska skolan en stark resultatutveckling bland eleverna, men efter kommunaliseringen kan vi se att svenska elever har tappat motsvarande en årskurs i kunskaper, säger Ragnar Sjölander, ledamot i förbundets styrelse.

Nära 80 procent av de tillfrågade Gävleborna vill likt Lärarnas Riksförbund se en begränsning i hur stora vinster som får delas ut från friskolorna.

– Först trodde vi nog alla att friskolorna skulle ta ansvar för att ordna självklarheter som skolbibliotek på eget initiativ, men så har det inte blivit. Men det finns en väldig skillnad mellan olika friskolor. I Stockholm där jag arbetar som lärare finns det allt från seriösa stiftelser som driver bra skolor till riktiga rufflare som snor åt sig kommunala medel som borde komma eleverna till del, säger Ragnar Sjölander.

Mer läsning

Annons