Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolorna måste spara

Drygt 50 miljoner på fyra år. Så ser sparkravet ut för gymnasie- och vuxenutbildningen.

– Vi gör allt för att undvika varsel, säger Birgitta Pettersson, förvaltningschef för Utbildning och Arbete.

Annons

Antalet gymnasieelever minskar de kommande åren och någon vändning blir det inte förrän 2015.

Arbetet med att spara har redan inletts. Nästa år ska förvaltningen minska kostnaderna med tio miljoner kronor.

Att locka ännu fler elever att välja den kommunala skolan är en väg att gå. En annan är att undvika fasta anställningar.

– Vi tittar på hur det ser ut på ett till två års sikt. Är det en nyckelperson eller en tjänst som skulle kunna bli övertalig, säger Birgitta Pettersson.

I stället tillämpas ava-tjänster, allmän visstidsanställning, vilket innebär att en person kan vara anställd i upp till två år innan anställningen omvandlas till en fast tjänst.

Pensionsavgångar och möjlighet till omställningsbidrag är andra möjligheter. Översatt till personer handlar det om ett 50-tal tjänster som ska bort.

Några varsel är inte aktuellt just nu, men det finns två faktorer till att ta med i beräkningen.

Dels alla de friskolor som har ansökt om att få starta utbildning i Gävle, dels beskedet att statsbidraget till kommunerna minskar.

Enligt både finans- och utbildningsdepartementet innebär gymnasieskolereformen att gymnasieskolan blir billigare. Därför minskas statsbidraget. För Gävles del handlar det om 6,8 miljoner kronor 2012.

Flera kommuner har valt att låta gymnasieskolan ta hela minskningen, men i Gävle slipper förvaltningen den bördan, åtminstone under nästa år.

Samtidigt ifrågasätts de statliga beräkningarna.

– Det finns inget underlag som visar att den nya gymnasieskolan blir billigare. Det bygger på antaganden. De har räknat med färre utbildningsavbrott och att fler kommer i rätt arbete. Med sådana antaganden kan man bevisa vad som helst, säger Mats Söderberg, utredare hos Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Bidragsminskningen har bland annat motiverats med att det blir enklare att lägga scheman och att elevgrupperna kan bli större. Att det individuella programmet omvandlas till fem introduktionsprogram anses också ge en billigare skola.

Birgitta Pettersson är skeptisk.

– Jag ser det som en fördyring i stället.

Några effekter av schemaläggning och gruppstorlekar har hon inte sett än.

Mer läsning

Annons